Sätt dig in i den äldre hjälpbehövarens situation
För äldre med nya hjälpbehov träder ett omvårdnadssystemet in. En ny era börjar i den äldres liv, något nytt, som troligen inte liknar något tidigare i livet. En era där människor kommer mer nära inpå den äldres liv, fysiskt, men också psykiskt, vare sig det är i den äldres egna hem eller i någon annan boendeform. I mötet med vårdpersonal kan det ligga mycket känslor och makt.
Rent objektivt får en äldre individ "spotlights-en" på sig pga sin sjukdom, dvs det sjuka syns, eller individen blir sedd pga sitt hjälpbehov eller sin sjukdom. Vårdpersonal träder in, plåstrar, lägger om, smörjer, stödjer och kan även fylla en äldres vardag med ett brett socialt utbyte. Objektet i framställningen blir synlig ur en etnologs ögon. Mer om detta kan ni läsa i denna artiekl: Janusansiktet, Finnur Magnússon, 1996.
Det kan vara en glädje när vårdpersonalen kommer in. Det kan också vara en frustration eller oro, eller i princip vad som helst som kan upplevas av en människa.
Att bli medveten om vilken roll man spelar i den äldres liv när man jobbar i omsorgen är mycket relevant. Hur påverkar jag, hur påverkar jag inte, kan jag påverka positivt och hur ska jag då gå tillväga? Vad bör jag inte påverka, och varför? Vilken makt har jag i den äldres liv, hur använder jag denna makten positivt?
Vartenda val jag gör som omsorgspersonal påverkar. Mitt förhållningssätt speglar den människsyn jag har, på gott och på ont. Mina föreställningar eller fördomar träder fram i mina handlingar gentemot individen, oavsett om jag vill det eller ej.
Ovan beskrivna kan jag sätta in i ett pedagogiskt sammanhang. Hur kan vi som personer och omsorgspersonal förstå äldre? När vi reflekterar som ovan, ökar vi inte chanserna till god kvalitét i omsorgen? Mer om Äldrepedagogik här.
(Läs om Omsorgsrationalitet av Kari Waerness, dvs. Om relationen mellan omsorgstagaren och omsorgsgivaren)
Rent objektivt får en äldre individ "spotlights-en" på sig pga sin sjukdom, dvs det sjuka syns, eller individen blir sedd pga sitt hjälpbehov eller sin sjukdom. Vårdpersonal träder in, plåstrar, lägger om, smörjer, stödjer och kan även fylla en äldres vardag med ett brett socialt utbyte. Objektet i framställningen blir synlig ur en etnologs ögon. Mer om detta kan ni läsa i denna artiekl: Janusansiktet, Finnur Magnússon, 1996.
Det kan vara en glädje när vårdpersonalen kommer in. Det kan också vara en frustration eller oro, eller i princip vad som helst som kan upplevas av en människa.
Att bli medveten om vilken roll man spelar i den äldres liv när man jobbar i omsorgen är mycket relevant. Hur påverkar jag, hur påverkar jag inte, kan jag påverka positivt och hur ska jag då gå tillväga? Vad bör jag inte påverka, och varför? Vilken makt har jag i den äldres liv, hur använder jag denna makten positivt?
Vartenda val jag gör som omsorgspersonal påverkar. Mitt förhållningssätt speglar den människsyn jag har, på gott och på ont. Mina föreställningar eller fördomar träder fram i mina handlingar gentemot individen, oavsett om jag vill det eller ej.
Ovan beskrivna kan jag sätta in i ett pedagogiskt sammanhang. Hur kan vi som personer och omsorgspersonal förstå äldre? När vi reflekterar som ovan, ökar vi inte chanserna till god kvalitét i omsorgen? Mer om Äldrepedagogik här.
(Läs om Omsorgsrationalitet av Kari Waerness, dvs. Om relationen mellan omsorgstagaren och omsorgsgivaren)