Åldrande, Äldrepedagogik, Inspiration

Jag är så glad. Jag har för första gången i mitt liv upplevt en arbetsplats jag trivs väldigt bra på. Personalklimatet är underbart, stöttande. Det finns en enorm acceptans för allas olikheter, och ett mod att tala och reflektera kring det hela. Man pratar om känslor - wow! Klimatet präglas av ett lugn, ett "is i magen-tänk" och man pratar om klienterna och arbetskollegorna med respekt och ödmjukhet. Jobbade 8-21 i förrigår, började 8 igår och jobbade dygnspass till nu och det känns så bra. Jag hoppas att ni där ute får uppleva något liknande någon gång, och jag hoppas innerligt att jag kommer finna en liknande arbetsplats när jag återkommer till skåne. Sen är det inte bara guld och gröna skogar. En i nuvarande personalteamet har "gått in i väggen" som man kallar det. Men alla hanterar detta med acceptans och förståelse, varken dömande, nedtryckande eller självstupande. En balansgång är det, en skör tråd att balansera på... som alla upprätthåller. Tack för detta guldkorn.

Plockade med mig blommor påvägen hem från jobbet dessutom, ängsblommor och grönska överallt som får tala för sig självt gör det hela lite bättre, gör det inte?

Almedalsveckan börjar på söndag, vilket märks då pojkvännen arbetar 7.00-02.00, jag ska undersöka om spåren från äldreåret 2012 finns kvar. Vad kommer Maria Larsson säga på söndag?
Det återstår att se.

 

Kram.