Författarsamtal - Tomas Böhm
För ett tag sedan inträdde jag Moriska Paviljongen för att lyssna till en Yoda i kärlekens vägar (yeah right). Tomas Böhm, utbildad läkare, psykolog, psykoterapeut, samtalsterapeut, författare och generalist (Vad har utbildning medsaken att göra märkte jag?). Jag vill inte veta vilka pengar han sitter och hämtar ut för att rådge människor om kärleksrelationer. Tomas jobbar idag bland annat för en tidning där han får insändare från folk som vill ha råd, oftast kvinnor (55+). För det första så finns det tydligen bara två kön. Mannen och kvinnan. Män talar inte om sina känslor. Män är strukturerade och kan inte kommunicera som kvinnan kan, de har inte ofta heller förmåga att gråta. Kvinnan däremot kan tala väl om sina känslor och vill alltid förstå mannen, även om han sätter sig över och i vissa fall även kan värka hotfull (slåss), inte för att Tomas sett det men för att kvinnorna som skrev till honom sa det. Han fortsatte berätta att kvinnor över 50 blir trötta på sina män eftersom gubbarna vill ta det lugnt och tanterna vill ha mer röj.
Att denne man representerade heteronormativa Sverige och inget däremellan vart ingen tvekan om. Jag och några till stegade ut ur rummet i protest när eftersnacket gick. Den första kvinnan 50+ som räckte upp handen berättade om sitt perfekta förhållande, hon repeterade gång på gång inför samlingen att de hade minsann det så bra, bättre än aldrig förr, och att det, tro det eller ej blev bättre f ö r v a r j e d a g s o m g i c k ... bla bla bla. Den andra var en man som ville konstatera att han inte höll med Tomas, att han som själv var över 55 och ville träffa kvinnor i 35 års åldern, då de var mycket roligare, bla bla bla. En tjej erkännde att hon kunde känna igen sig i Tomas beskrivning - att hon ville förstå alla män, hur dumt de än behandlade henne.
Det som skrämde mig vart hur föreläsarens generaliseringar smittat av sig på den döva publiken. Allt vart bara väldigt bisarrt.
Låt mig förtydliga, en man som Tomas, med sin makt genom all utbildning etc. borde vara försiktig med att säga att kvinnor är si och män är så, om han bara kunde klargjort för många av dessa säkert vilsna människor (jag därmed) att det finns män som gråter, kvinnor som slår, och mycket andra saker däremellan, så inte folk tror att det är så det verkligen är. Alla i samlingen verkade utgå från sig själva, sina upplevelser, med andra ord inte kritiskt tänkande.
Jag regerade också på: Tomas insinuerade att det bara finns ett "riktigt sätt" att bli förälskad på, och det är när förälskelsen kommer blixtsnabbt, plötsligt och man bara vet. Ja, annars är det inte riktigt "giltigt". Detta är hans sanning, hans upplevelse, men han kanske inte kan förmå sig att se att människor förälskar sig på alla sätt och vis, han har blivit blind. Tomas är kanske en sån där akademiker som bara vill bekräfta att det han erfarat i sitt eget liv är den totala sanningen, han följer inte forskares etikska ansvar utan håller sig på en nivå där han författar med böcker som får än mer människor att känna sig - fel, och ja, inte "rätt". Genom sina upplevelser generaliserar han, samtidigt som det är så vi människor gör för att förstå, strukturera kunskap (kognition). Jag är iofs hermeneutiskt lagd, tror inte det finns en total sanning. Jag tror att människors erfarenheter kan fungera som kunskap i vidare mening för många som är lika på ett visst sätt. Kanske dras jag mer åt att tolka människors erfarenheter genom positivistisk epistemologi där man kan finna en objektiv sanning bakom individers subjektiva upplevelser, som en karta över hur fler fungerar, kanske vad Tomas försöker göra. Han deformerar denna karta, klipper kanterna runt den, ritar ut vart man ska gå, stanna, stå ett kast, och följs inte reglerna faller man utanför "spelet"... Oavsett så kan människor inte dras över en kam, även om de damer som söker råd hos Tomas är 55+, svaga gränssättare, tungt skuldbelagda, och oroliga för att de inte vill kyssa sina män som pruttar och rapar.
Mr Böhm lade stort fokus på förälskelsen kontra den långa kärleksrelationen, där den förstnämnda är avsevärt kortare (No shit), en postitiv sak jag vill belysa, men det var väl allt.
