Hönsgryta

Så, har du arbetat inom LSS och  äldreomsorg och känner att dessa områden borde lärt av varandra?
Har du studerat versus varit ute i praktiken och förtvivlat försökt förklara för dina lärare hur verkligheten fungerar, eller värre - har du  stångat dig blodig ute i verksamheterna. Försökt förmedla saker du ser, som inte fungerar. Försökt reflektera över rutiner, arbetssätt, metoder, men möter en fet mur. Läst sjukt mycket psykologi men insett att du inte kan göra något utan retorik, kommunikation och samtalsmetodik. Trött blir man.
 
Min kritik i det här riktar sig främst till de olika tänk som finns och som man bildar människor att ha i akademin. Se - i högskolan studerar DU: (socionom, personalvetare, psykolog, Socialt arbete osv.) LSS-lagen, Socialtjänstlagen och MYCKET bemötande (i det etik och moral). Aldrig bemötande utifrån särskild verksamhet du arbetar i. Detta dilemmat möter du i praktiken. Det är kanske därför de som gått in i arbetslivet innan de utbildat sig förstår att det högskolorna gör är att motivera studenter till lärdom samt utveckla sitt kritiska tankesätt. Men gappet mellan akademi och arbete är ett faktum. Vi visste det när vi satt bakom skolbänkarna, vi visste det med de välformulerade meningarna vi delade i studiegrupperna, kritiken bemöttes av skolade studenter och pedagogiska lektorer. Man avsatte tid för att belysa och vända på perspektiv och ord. Nyfikenhet belönades.
 
Presentera samma kritik för en grupp hönor.
 
Se hur det går.
 
Jag skulle något simplistiskt vilja säga att Etik studeras på Universitetet men moral praktiseras i arbetet (dvs. ute i verksamheterna). Moralen ikläs Ulla. Arbetat på boendet sedan början av 2000, där hon innan varit på västra sjukhuset, och hon vet minsann vad som gäller. Vi pålästa ungdomar ska inte komma här och prata strunt.
 
Visst bär jag en essentiell moral med mig i jobbet, som visas igenom mina handlingar mot brukarna, undanbyggt av de etiska principer jag tänkt kring. Men om man inte tänker kring vad som är rätt och fel blandas moralen lätt ihop med jargong. En härlig varm soppa, eller varför inte, hönsgryta. Nog om detta.
 
Kram.
 

MALMÖKOMISSIONENS RAPPORT

 
Är det någon som känner att de arbetar i en kommun som inte arbetar så som den säger att den ska?
 
Visst är Malmö en underbar stad, med mångfald, liv och rörelse.
Våren 2015 studerade jag masterkurs med fokus på integration. En pdf-fil presenterades för oss - rapporten som gjorts om och för Malmös sociala hållbarhet och utveckling. Sakkunniga konkretiserar tillsammans och förenklat för gemene hen (man) att läsa och ta till sig informationen om vart Malmö står och vart vi vill vara.
 
Under hela den tid rapporten varit under konstruktion, med folk, igenom projekt etc. har jag inte sett eller hört ett skit om den, inte nu tiden efter heller. Nere på mikronivå möts brukare, de vet inte att de är glömda, förbisedda i det här. Med bakomliggande schizofrenidiagnos ligger de ii händerna på verksamheten och personalen, i något som vi så fint kallar Malmö Stads Sociala Reursförvaltning. Personalen på boendet i händerna på chefen och chefens chef och även den chefens chef, en ledning som fått ta del av rapporten, hoppas jag. Inte genom att jag faktiskt arbetar i kommunen fick jag ta del av rapporten. Bristerna kan jag stapla på hyllan. Hyllan är nu full. Den brakar snart ihop. Jag tycker synd om brukarna, och personalen som inte får vara med och ta del av en sådan rapport.
 
Nu ska vårt boende flyttas. Man kallar det - flytt för att lägenheterna inte är fullgoda enligt LSS-lagen. Så vi - och allra mest de boende flyttas som boskap - till Rosengård, till en skokartong med "fullgoda lägenheter" enligt LSS lagen (som de säger, cheferna). In till vårt nuvarande boende får istället ensamkommande flyktingar ta plats. Och våra pk3 individer, ytterst på kanten, gamla, glömda och nu motas bort. De följer snällt med, som mjäla kor eller får. Vad ska de annars göra. Vi personal blir upprörda, försöker bita ifrån, säga nej, vi vill inte. Men vad ska vi göra. Beslutet har tagits över huvudet på oss alla.
 
Vi har flera personal som vill sluta. Flera som uttryckligen inte tror på den utveckling vi står inför. De har magont. Och vad känner då inte brukarna... som ska bosätta sig i ett område de inte trivs i. De kallar det individualisering. Vissa kallar det förfall.
 
 
 
 
 

Gör en musikvideo med de äldre

Om du har en Mac och eller annat system så kan du köpa en USB-snowball mic och sedan spela in och göra en video med de äldre. Det finns enkelt uppbyggda program för att spela in röster, lägga in en instrumental mp3 fil som du med en annan extension (tool) kan ladda ner från youtube. Ta en gammal goding-låt och sjung den över en tid. Föreslå sen och se vad de äldre säger. Många förstår inte hur enkelt det kan vara. Men när de väl får se resultaret blir de stolta och glada - något att visa för anhöriga =). Eller varför inte spela in live-instrument - ackustisk gitarr eller annat.
 
Här har jag gjort en video med Garagband (ett program där du skapar musiken och eller spelar in din röst) - och med iMovie där du gör videon). Du kan lägga på effekter på både röster och video. Leka med färger och ljus.
 
Fråga gärna så ska jag försöka förklara. När man väl lärt sig brukar det gå undan. <3