Om vi får drömma...

Tack Simon Bloomfield för att du visade oss en väg!!! Jag bara måste lägga upp bandet som Simon spelade i 1978:

"The Rezillos"

(Simon i mitten =) )

Idag fick vi smaka på en pedagogisk metod som går under namnet "Framtidverkstad", med vår gästföreläsare Simon Bloomfield (artist vill jag påstå & familjerådgivare Staffanstorp). Metoden kändes som: Wow! vilken uppenbarelse!!! Simon var väldigt inspirerande.
Metoden bygger på fem faser, där alla berörda parter i en verksamhet samlas i ett rum och utbyter tankar, helst under några dagars periodtid. Metoden kan användas i föreningar, organisationer, verksamheter, för att konkretisera problem, och för att ge en lösning där ALLA får bli delaktiga. Den är starkt empowermentförankrad.
Om det nu är i en verksamhet inom äldreomsorg, låt då dessa samlas: De äldre (vårdtagarna), undersköterskor, äldrepedagoger, sjuksköterskor, chefer, mellanhänder, biståndshandläggare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, dvs. alla som berör verksamheten. Man kan även bjuda in politiker och andra på högre nivå.

Fas 1. Förberedelse - Identifiera "gemensamt" problem och se utifrån allas synvinkel. Här kan man inleda med en gruppövning/ gemenskapsstärkande övning. Vi fick titta på massor av bilder och berätta inför varandra om varför vi sökt oss till äldrepedagogprogrammet.
Fas 2. Kritiska fasen - (begränsa inte, ut med allt, spy galla). Här gäller det att inte censurera. Skriv ner all din kritik och skepsis gällande problemet.
Fas 3. Fantasifas - Utopi och högsta visioner (inte begränsa sig). Dröm. Låt fantasin och framtidsvisionen synas. Var flummig, sväva ut. BEgränsa dig inte och tänk "outside the box. Även här skriv ner tankar. Allt summeras på stora pappersark, behöver int evara jätte strukturerat. Vi delade in oss i grupper och lät oss sedan framföra våra visioner genom rollspel/ andra kreativa spår.
Fas 4. Förankringsfas - bli till konkret handlingsplan: När, hur, varför?
Fas 5. Handling & uppföljning. Genomför.

En omfattande, tydlig och praktisk bok om framtidsverkstad är "Att bryta vanans makt" av Tapio Salonen (Denvall & Salonen, 2000) som numer är dekan vid fakulteten Hälsa och Samhälle, Malmö högskola.

Läs mer om metoden här: www.framtidsverkstad.se

Vill ni se vad som skedde i utförandet av vår utopifas? Detta kommer gestaltas under 30 minuter den 26e April, klockan 12.00 - då blir det Kulturlunch på HS med äldrepedagogstudenterna, ingång 49, Universitetssjukhusområdet, Malmö...
VÄLKOMNA!

Bevara det friska låter så tråkigt, motsaten till det sjuka. "Friska" och "sjuka" ger båda tanken till ett vårdande system där individen blir patient.
Bevara människan så som den vill vara, låter inte det bättre?
Vi tar bort det salutogena och formar det pedagogena eller pedakultugena, ser människan som en hel kulturell varelse i utveckling, what you say? Vem vill mynta begreppet med mig? =)

Större kärlek får man leta efter. Underbar dokumentär film som jag grät floder till.


Tips!
I pedagogiskt arbete: analysera filmer, reflektera och diskutera i en grupp/studiegrupp. Finns så mycket tankar och känslor som väcks, och i samtal med andra lär man känna sig själv, och sina värderingar: Sin identitet.

Underbar film, om ett tabubelagt ämne: äldre, kärlek och sexualitet tillsammans. En äldre kvinna blir/känner sig som en liten förälskad flicka på nytt.

Förra året under kursen, Äldres Livsvillkor gjorde vi en djupdykning i genus, etnicitet och sexualitet i en analys av denna underbara dokumentär. Free your mind!

Trailern:


Dokumentären finns i de flesta bibliotek.
Läs mer om dokumentären här!
Kortare trailer:

Tack Gunilla Arneström för tipset! =)
Helt underbart!

Ska vi ta och forma etiska riktlinjer för Äldrepedagoger?
Gå till föreningens hemsida.

Diskussion om status:
I klassrummet talar vi just nu om att många sjuksköterskestudenterna (vi pratat med) läser alldeles för lite om äldre, äldres livsvilkor, och när många väl kommer ut på arbetsmarknaden så blir det ofta arbete med äldre, eftersom den stora gruppen som söker sjukvård är just äldre. Men intresset hos många sjuksköterskor verkar ligga i att jobba med yngre.
Många socionomer som går ut börjar i sitt sociala arbetes hierarki med att arbeta med äldre. Ett visst ljus skiner på de som får jobb som kuratorer eller verksamhetschefer.
Statusen att arbeta med äldre är lägre i båda fallen. Positivt är att kravet som undersköterska har kommit på många håll i äldreomsorgen.
Äldrepedagoger väljer att arbeta med äldre, oavsett status, låga inkomster osv.
Den demografiska åldrandeexplosionen som kommer inom de närmsta 10-20 åren kommer sätta stor förfrågan efter undersköterskor, vårdbiträden, äldrepedagoger och många tjänster som rör äldreomsorgen, förhoppningsvis kan lönerna höjas då, om vi är med och ställer krav!

Äldrepedagogiskt förhållningssätt
- Relationellt, dialogiskt
- Empowering
- Mobiliserande
- Utgå från de äldre

Läsa mer kan ni göra i Helle Krogh Hansen (2002).
Vacker affisch från Malmö högskola och Föreningen Äldrepedagogerna.
Vi tackar medverkande på bilden och deltagare i skapandet av den*** - stort tack!

Det finns en hierarki i vården, där några har mer makt än andra.
Högre hierarki - Lägre hierarki
Vårdbiträde - vårdtagare
Undersköterska - patient
Sjuksköterska - brukare.

Tanken med äldrepedagogiken är att ha ett jämlikt och ömsesidigt förhållande med den äldre. Att inte utgå från att veta vad som är rätt och bäst för individen. I äldrepedagogprogrammet, Malmö högskola lär vi oss en generell kunskap om vad som kan vara bra för den äldre individen, men det viktigaste är att se vad individen vill, och att inte sätta sig över och falla in i den hierarki som är vanlig i det vårdsystemet vi har.

Kära läsare!
Det har gått 9 år sen högskoleutbildningen startade på Malmö högskola. Men än känns inte äldrepedagogiken igen mer än på några håll i skåne och enstaka tillfällen längre upp.
Hjälp oss sprida kunskapen om yrket.
Kika in på hemsidan och läs om vad vi jobbar med, hur vi jobbar och även var.
Läs om existentiella tankar, tabu, döden, äldres livsvilkor, pedagogik i grupper med äldre och om alla inlägg som våra medlemmar publicerat.
En proffession där man främjar individen och ser relevansen av att stötta. Inlärning, utveckling, indivduellt, själsligt. Det finns ett tredje fördjupningsår som ger kandidatexamen, men äldrepedagogexamen får man redan efter 2 års heltidsstudier. Därefter kan du läsa på masternivå i socialt arbete.
Välkomna!

Till Hemsidan

När jag tappar eller får en minskad förmåga och tro på att jag kan lära mig något specifikt nytt så känns livet inte lika roligt, och jag blir rädd för att inte lära mig mer, att inte utvecklas. Jag vill känna lust, glädje och utveckling i mig själv genom att lära nytt. Att ha människor runt mig som stöttar min utveckling och inlärning är mycket behjälpligt. De inger hopp när jag inte tror på mig själv. Min sångpedagog lyfter mig genom att coacha mig för att sjunga bättre och få ut mer av min röst. Min yogalärare stöttar mig att hantera olika stressorer och utmanar min fysiska kapacitet. Mina vänner pratar med mig om allt och ibland om problem som jag kan ha svårt för att lösa själv. Jag utvecklas med hjälp av dem.
Utan denna stöttning hade livet inte vart lika roligt. Jag hoppas att jag får samma stöttning som gammal, om jag blir gammal. Jag hoppas också att jag då som nu får ha människor runt mig som gör att jag känner mig behövd, att det spelar roll att jag finns i deras tillvaro. Jag hoppas på att ha en äldrepedagog i min närvaro som kan stödja mig att hitta dessa andra stöttepelare så att JAG känner mer lust till livet, vare sig det är något litet eller stort i min vardag som äldre.

 

- Vet du något om socialpedagogik?
- Nej.
- Socialpedagogiken började sin utveckling för cirka 150 år sedan i något som idag stöttar utsatta och marginaliserade grupper i samhället.

Äldrepedagogiken är en gren som blommat ur socialpedagogiken, där man vill stötta äldres deltagande i samhället. En professionell pedagog vill något bestämt med andra, men ser alltid till individens helhet och vilja givetvis (Madsen, 2009). Äldrepedagogiken är därav en integrationshandling. Fokuset ligger i att stötta, stärka och integrera äldre, men aldirg att överskrida genom att kränka eller bestämma för. Den professionella pedagogen fungerar stöttande men tar aldrig över indivdens egen kontroll eller bestämmanderätt.
Äldrepedagogiken tror på varje människas inre kraft och oändliga möjligheter. Äldrepedagogiken jobbar sig just nu igenom att vårdsystem där vårdtagarna (de äldre) ofta fråntas sin inre kraft och möjligheter att själv klara av sina vardagsbestyr. Det blir ett himla kaos när två helt skilda system möts på detta vis. Vi får bara hoppas att äldrepedagogiken får växa sig starkare, och den kan säkerligen endast blomma med hjälp av de äldre själva. När jag blivit äldre vill jag att de jag möter i äldreomsorgen behandlar mig med en tro på att JAG KAN, och inte tar min kunskap och förmåga ur min hand.
Inlärningsprocesser stärker individen, ger förståelse och egenmakt (EMPOWERMENT). Ingen kan ta över för den som redan har kunskap. De äldre jag möter i hemtjänsten som har sin egenmakt låter sig inte sättas på av personalen och får större möjlighet att påverka sin omsorg. De blir också mer lyssnade på än andra.
Problemet är att utstötta och marginaliserade grupper i sin segregation ofta får mindre kunskap. Men möjligheterna ÄR OÄNDLIGA.
Äldrepedagogiken vill integrera de äldre medlemmarna i samhället - att se äldre ta plats och bli mer delaktiga är ett mål, men man vill även se till individen och dennes önskan.
Samhället vill erbjuda äldre plats, men då de äldre ofta syns mindre blir de inte delaktiga i olika processer och segregeras därför.
Jag har mött människor som blir stötta av ett pedagogiskt tänk i arbetet med äldre - Socialpedagogiken riktades i grunden (70 - 90-talen) åt familj, barn och unga, som man såg som utstötta. Därav ser jag även behov att integrera äldre. Inlärningen slutar inte för att man når ålderdomen, därför bör även förebyggande arbete finnas för dem. Pedagogiken finns, för att säkra hotade och marginaliserade gruppers roll i samhället.
Min inspiration är hämtad från Madsen (2009), och är byggd på min kunskap hämtad från utbildningen.
Man kanske tror att äldrepedagogiken vill få hurtiga och lärande äldre, men i botten handlar det om att se hela människan utifrån hela personen, med vilja (önskningar, drömmar - stora som små) & livshistoria (erfarenheter), tron är stark på att det alltid finns en möjlighet för människan, så enkelt är det...

Seniorgårdens hemsida.

Hej hopp!
En liten tankeställare för äldrepedagoger och andra i omsorgsyrken, som insirerade mig i läsandet av Fahlander Fallgren och Hartelius C-uppsats:

Ordet Yoga står för balans mellan kropp och själ. Det finns en mångfald av olika Yoga varianter, och varje yogautövare eller lärare präglar en egen stil. Yogan kommer ursprungligen från Indien. Den är 5000 år gammal och har rötter i Ayurveda som anses var världens äldsta medicinska system. Yogan renar meridiansystemet (de energibanor som löper genom kroppen), blodomloppet och nervsystemet.
Osteopatin (alternativmedicin med fysiskt fokus) menar att om kroppen bara får återställa cirkulation kring sjuk vävnad så återhämtar den sig. Här bli yoga relevant då andningen är central i yogautövning och påverkar blodcirkulationen. Mer om detta på medicinskyoga.se.

Om vi känner en smärta eller ilning i kroppen kan vi medvetet föra nergin dit med hjälp av andningen genom att gå in i känslan och området där det "onda" sitter. När vi stannar där (i känslan av det jobbiga som vi vill fly) löses energiknuten upp och går vidare i vårt system, och förhoppningsvis lämnar oss. Mer om detta här på GoodDaySunshine.
När vi andas går energin i lungmeridianen igång för att sedan gå vidare till alla andra meridianer i kroppen: Lungmeridianen (Påverkar bröstets, lungornas, halsens och de övre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdomar),
Tjocktarmsmeridianen (Påverkar huvudets, ansiktets, ögonens, näsans, munnens, tändernas, halsens och de övre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdomar),
Magsäcksmeridianen (Påverkar huvudets, ansiktets, munnens, tändernas, halsens och magsäckens, tarmarna och de nedre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdomar och störd samverkan mellan sinnena),
Mjält- och bukspottskörtelmeridianen (Påverkar magområdets, matsmältningsorganens, urin- och könsorganens och de nedre extremiteternas sjukdomar samt sjukdomar med temperatursänkning),
Hjärtmeridianen (Påverkar bröstets, hjärtats och de övre extremiteternas sjukdomar samt störd samverkan mellan sinnena),
Tunntarmsmeridianen (Påverkar huvudets, nackens, ögonens, öronens, halsens och de övre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdomar och psykiska störninga),
Urinblåsmeridianen (Påverkar huvudets, nackens, ögonens, ryggens och de nedre extremiteternas sjukdomar, sjukdomar i stussen samt febersjukdomar och psykiska störningar),
Njurmeridianen (Påverkar lungornas, halsens, magens, tarmarnas, urin- och könsorganens och de nedre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdoma),
Hjärtsäcksmeridianen (Påverkar bröstets, hjärtats, magens och de övre extremiteternas sjukdomar samt störd samverkan mellan sinnena),
Trippelvärmemeridianen (Påverkar huvudets sidodelars, öronens, halsens och de övre extremiteternas sjukdomar samt febersjukdomar och psykiska störningar),
Gallblåsmeridianen (Påverkar sido- och mellandelen av huvudets sjukdomar, ögon- och öronsjukdomar, sjukdomar i området runt revbenen och maghålans övre del samt de nedre extremiteternas sjukdomar och febersjukdomar), Levermeridianen (Påverkar magens, urin- och könsorganens samt de nedre extremiteternas sjukdomar och psykiska störningar).

- Hela kroppen påverkas av vår andning och hur väl vi lyssnar till vår kropp.
Mindfullness-utövning ligger också nära yoga-teorierna.
Det är lätt att räkna upp de yttre, medicinska och fysiska påverkningarna yogan har att erbjuda, men de psykiska och själsliga är ofta större. Yogan används för att stilla sinnet, fördjupa koncentrationen och leva i nuet. Känslan av att vara i sin kropp till fullo blir mycket djup och en grogrund kan infinna sig, där man känner sig fullkomligt nöjd med att vara precis där man är utan att värdera eller dömma. Yoga talar om vår kropp som ett tempel. Ett tempel som vi får ta hand om och det hjälper oss att förnimma omvärlden med hjälp av våra sinnen.

Texten är hämtad från en C-uppsats, skriven av Johanna Fahlander Fallgren & Emma Hartelius:
SE VAD ÄLDREPEDAGOIK KAN GÖRA FÖR DIG

"Historik, uppkomst och grundtanke
Äldrepedagogik har sin bakgrund i Danmark och har där etablerats under 90-talet. En framstående person inom denna pedagogiska riktning är som ovan nämnts Helle Krogh Hansen, som leder Centre for Ældrepædagogik i Århus. Äldrepedagogik har en större bredd än vuxenpedagogik, exempelvis den undervisning som finns vid Komvux och bör ses som en ny gren, med en pedagogik som uppmuntrar ett mer fritt och rörligt kunskapsfält (PM- Pigga pensionärer - Nytänkande inom äldrepolitiken, 2007).
Det nytänkande med äldrepedagogik är att påpeka att det finns en annan sida av myntet gällande åldrandet, genom att hävda att livet bjuder på ett livslångt lärande, där även äldre ges den möjligheten och där vård och omsorg inte bör antas som det mest centrala gällande ålderdomen. Nilsson (2006) skriver i Äldrepedagogik – socialt arbete med äldre i nytt perspektiv att äldrepedagogik ännu inte etablerats i Sverige men i linje med Krogh Hansens tankar finns en tanke om att sprida äldrepedagogik även i Sverige, bland annat genom den utbildning som Malmö Högskola sedan 2003 erbjuder".

Även:
"Synnes (2002) sammanfattar varför äldrepedagogik bör etableras och utvecklas med att, för det första är det en pedagogisk strömning som främjar äldres talang och möjlighet. För det andra bör äldrepedagogik innehålla en pedagogik som anpassas till samhället och till yngre generationer, där utrymme ges till att prioritera och framhäva äldres möjligheter och där pedagogiken ska syfta till att visa vad samhället förlorar om de bortser från detta."

Hatten av, bra jobbat tjejer, givande uppsats!

Riitta Nilsson, är programansvarig för äldrepedagogutbildningen på Malmö högskola. Här följer en definition med Riitas ord om begreppet äldrepedagogik, utbildningen och vilka teorier den vilar på (från en nordisk tidsskrift: Läs i helhet här). När vi ser vad forskningen visar, kan vi också stärka äldrepedagogers relevans.
Till föreningen Äldrepedagogerna här.

SE VAD ÄLDREPEDAGOGIKEN KAN GÖRA FÖR DIG, C-uppsats av Emma Hartelius & Johanna Fahlander Fallgren:

 

 

Text från Riitta Nilssons artikel:

 

"Begreppet äldrepedagogik

 

En naturlig utgångspunkt i försöket att definiera begreppet äldrepedagogik vore att utgå från de rationaliteter som uppvisas inom de tre äldrepedagogiska fälten teoriproduktion, utbildningens innehåll respektive praxis. Någon regelrätt äldrepedagogisk praktik finns emellertid ännu inte, och ämnet är bara preliminärt teoretiskt definierat. Äldrepedagogik är med andra ord i vardande både som begrepp och som fenomen.

Ett första försök till definition av äldrepedagogik har gjorts i Danmark av Eva Bonde Nielsen och Vagn Rabøl Hansen 1993 vid Institutet för äldrepedagogik i Köpenhamn (Synnes 2002). De delar upp äldrepedagogiken i tre områden: allmän pedagogik, specialpedagogik och socialpedagogik. Från samma tredelning utgår också Helle Krogh Hansens (2002) beskrivning av äldrepedagogik. Allmän pedagogik anknyter till undervisning och generella teorier om uppfostran och utveckling, specialpedagogik anknyter till speciella undervisningsinsatser för särskilda grupper. Socialpedagogik syftar till att bygga upp ett välfungerande samspel mellan en individ och samhället. Begreppet socialpedagogik används idag företrädesvis om den pedagogik som berör människor med särskilda behov, särskilt socialt marginaliserade människor. Krogh Hansen menar för övrigt att gränserna är flytande mellan socialpedagogik och pedagogik. Hon beskriver äldrepedagogik som en disciplin som omfattar hela livsloppet, men har fokus på den sista halvan av vuxenlivet. Äldrepedagogik delas i två överlappande ”områden” varav det ena betonar äldrepedagogik som livslångt lärande och utveckling och det andra pedagogikens roll i socialt arbete.

Jag försöker huvudsakligen ringa in äldrepedagogiken i Malmö genom utbildningens ämnestillhörighet. Den övergripande tillhörigheten är socialt arbete. Utbildningen bedrivs inom enheten för socialt arbete, och delar av utbildningen motsvarar kurser i socionomutbildningen där huvudämnet är socialt arbete. Utbildningen utgår ifrån omsorgsarbetets praxis och de kunskaper och den forskning som utvecklats inom den mångvetenskapliga forskningen om äldres livsvillkor. Innehållsmässigt anger utbildningsplanen en vid ram: utbildningen skall innefatta kunskap om åldrande, äldre, äldreomsorg och samhället genom ett flertal perspektiv och ämnen. Här knyter man dessutom an till ett av socialt arbetes praxisfält, där bland annat omsorgsteorier är tillämpliga men där pedagogik inte idag utgör en uttalad grund. Genom socialpedagogiska inslag knyts äldrepedagogik till ytterligare ett av socialt arbetes praktiska och teoretiska områden. Via socialpedagogik görs också en koppling till pedagogiken. Socialpedagogik kan uppfattas som behandlingsarbete (t.ex. av Hessle enligt Eriksson och Markström 2000), men kan också definieras som en mellanform mellan socialt arbete och pedagogik (Stensmo 1991). Socialpedagogik tillämpas av tradition i arbete med barn, ungdomar och familjer, men den socialpedagogiska metodiken kan vid sidan av andra metoder också lämpa sig väl i arbetet med gamla. Individers och gruppers utveckling och lärande är processer som kan pågå oberoende av ålder. Enligt Stensmo (ibid.) handlar socialpedagogik om att leda social inlärning som uppstår i mötet mellan

människor, och därmed betonar han socialpedagogens pedagogiska roll och uppgift. Stensmo menar att ”… socialt arbete skall söka sina förebilder inom pedagogik och utbildningstänkande, snarare än inom psykiatri och behandlingstänkande; ett psykosocialt arbetssätt skall vara pedagogiskt snarare än psykiatriskt. Socialpedagogik kan därvid vara mötesplatsen mellan pedagogiska begrepp och teorier och socialt arbete” (ibid. s. 19). Äldrepedagogik kan ses som ett av socialt arbetes områden, där begrepp och teorier från omsorg, socialpedagogik och pedagogik möts. Vidare preciseringar av hur äldrepedagogik skall definieras och dess teorigrund utvecklas hänger samman med utvecklingen av den äldrepedagogiska praktiken. Utifrån en framväxande praktik kan man samla och dokumentera erfarenheter som sedan kan leda till skapandet av teorier. (jfr. Eriksson och Markström om socialpedagogik 2000, s. 181).

Teorier om omsorg och relationer

 

Mer eller mindre explicita utgångspunkter vid planeringen av äldrepedagogutbildningen i Malmö utgjorde omsorgsteorier, framför allt Kari Wærness teori om omsorgsrationalitet (1984, 1996) och Gunborg Blomdahl Frejs social-humanistiska relationsteori (1998) samt Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande (1984). Dessa teorier kan sägas ha bidragit till utbildningens vårdfilosofiska grund, det vill säga den grund som mötet mellan äldrepedagoger och de gamla skall vila på. Den empiriska bakgrunden till valet av Habermas och Wærness teorier är en undersökning där jag analyserade omsorgssituationer med hjälp av dessa (Nilsson 2002). Jag menar att teorierna tillsammans kan bidra till ökad förståelse av interaktionen och kommunikationen i omsorgssituationer och att analys och reflektion kring situationerna kan utgöra en viktig del i utbildningar till direkt brukarinriktat socialt arbete. Teorierna berör grundläggande värden av ömsesidighet och jämlikhet samt relationens centrala betydelse i arbete med människor. I äldrepedagogutbildningen förenas det filosofiska/ teoretiska spåret som berör relationen och kommunikativt handlande samt det äldre-pedagogiska spåret som berör utbildningens (och yrkets) innehåll och metoder.

Wærness (1984, 1996) med flera omsorgsforskare (se t.ex. Szebehely 1996) menar att kvaliteten i omsorgstjänster är beroende av den personliga relationen mellan omsorgsgivaren och omsorgsmottagaren. Relationen bygger på konkret kunskap om omsorgsmottagaren och dennes livssituation samt på känslor av tillgivenhet. Samtidigt betonas omsorgsmottagarens egna resurser och autonomi. Wærness lyfter också fram det ömsesidiga i relationen – omsorgsrationalitet innehåller viktiga aspekter som ut-går från tanken att två parter möts och skall tillsammans skapa en god livssituation för den hjälpbehövande parten. Wærness menar att teorin ska användas för att betona att planering och organisering av omsorgsarbete måste utgå från omsorgens specifika karaktär och skapa utrymme för den handlingsfrihet som är nödvändig för att kunna hantera individuella behov och oväntade situationer (Wærness 1996)."

Nu blev vi något klokare va? =)
Bra artikel, det tackar vi Riitta för!
Kari Waerness på bilden nedan.

Frågan för mig är: När går Äldrepedagogerna in på gränsen till yrke inom äldreomsorg, eller är det alltid äldreomsorg om man jobbar med äldre (även som äldreombud eller tjänst på mötesplatser)? Hur påverkar det titeln äldrepedagog att röra sig inom vården, när det inte är vårt huvudsakliga fokus?
Vad jag förstår av äldrepedagogutbildningen, Malmö högskola så borde äldrepedagoger vara utanför den vårdande äldreomsorgens ramar. Problemet är att det finns inga jobb/ inga pengar på annat håll. Eller?
En tanke om Bodil Jönssons inlägg på Föreningen Äldrepedagogernas hemsida:

För äldre med nya hjälpbehov träder ett omvårdnadssystemet in. En ny era börjar i den äldres liv, något nytt, som troligen inte liknar något tidigare i livet. En era där människor kommer mer nära inpå den äldres liv, fysiskt, men också psykiskt, vare sig det är i den äldres egna hem eller i någon annan boendeform. I mötet med vårdpersonal kan det ligga mycket känslor och makt.
Rent objektivt får en äldre individ "spotlights-en" på sig pga sin sjukdom, dvs det sjuka syns, eller individen blir sedd pga sitt hjälpbehov eller sin sjukdom. Vårdpersonal träder in, plåstrar, lägger om, smörjer, stödjer och kan även fylla en äldres vardag med ett brett socialt utbyte. Objektet i framställningen blir synlig ur en etnologs ögon. Mer om detta kan ni läsa i denna artiekl: Janusansiktet, Finnur Magnússon, 1996.

Det kan vara en glädje när vårdpersonalen kommer in. Det kan också vara en frustration eller oro, eller i princip vad som helst som kan upplevas av en människa.

Att bli medveten om vilken roll man spelar i den äldres liv när man jobbar i omsorgen är mycket relevant. Hur påverkar jag, hur påverkar jag inte, kan jag påverka positivt och hur ska jag då gå tillväga? Vad bör jag inte påverka, och varför? Vilken makt har jag i den äldres liv, hur använder jag denna makten positivt?

Vartenda val jag gör som omsorgspersonal påverkar. Mitt förhållningssätt speglar den människsyn jag har, på gott och på ont. Mina föreställningar eller fördomar träder fram i mina handlingar gentemot individen, oavsett om jag vill det eller ej.

Ovan beskrivna kan jag sätta in i ett pedagogiskt sammanhang. Hur kan vi som personer och omsorgspersonal förstå äldre? När vi reflekterar som ovan, ökar vi inte chanserna till god kvalitét i omsorgen? Mer om Äldrepedagogik här.
(Läs om Omsorgsrationalitet av Kari Waerness, dvs. Om relationen mellan omsorgstagaren och omsorgsgivaren)

James Garner

Gena Rowland

Jane Russel

Cary Grant

Marlene Dietrich


John Wayne


Old flower, there is no doom
from young to old I´ve walked into your womb
and time is forever of that I know
Cause even if I stop growing, there is time far and beyond to sow
and when I dry and you start to shiver
you must know that it´s me who make you quiver
My soul is forever and my heart is within
My leaf has fallen, that is no sin
and time is nothing so let life begin
This forever lasting construction of gray and old is not staying to win
fall but don´t fall
dry but don´t dry
those fires will burn again
- Jessica

Vill du ha mer koll på vad som händer i äldreomsorgen?
Se Äldreomsorgsbloggen.
Du kan även följa skribenterna på twitter -
Länk till twitter!

Vintrosahemmet & Ölmbrogården i Örebro har en egen blogg! Där skriver de om vad som händer på boendena - speciella aktiviteter men också om vardagen. Detta har blivit alltmer vanligt förekommande på särskilda boenden. Anhöriga får möjlighet till insyn i verksamheten och kommentera. Sekretessen bryts aldrig. Personalens deltagande ökar och man lägger upp intressanta bilder. Direktlänk - olmbrovintrosa.blogspot.com
Man har också regler att följa i bloggen:
Vi tillåter inte rasism, personangrepp, ryktesspridning, svordomar, könsord eller brottsuppmaningar.
Tänk på att
- Inte skicka känslig information (personuppgifter, m.m.) genom våra sociala medier. Vi rekommenderar att du t.ex. ringer eller skickar brev eller mejl i stället.
- Sidan inte är en arena för politiska diskussioner.
- Inte publicera reklam, t.ex. för produkter.
- Innehåll som strider mot sidans syfte kan vi välja att ta bort.

 

Jag har kuggat på en tenta som berört ämnet: äldre med koppling till läkemedel. Så för att processera detta och öka min egen kunskap skriver jag ett litet inlägg om just detta, kanske kan jag också öka andras medvetenhet.

Jag vill gärna synliggöra vilka effekter läkemedel har på äldre ur ett patogent synsätt (Medicinskt och sjukdomsfokuserat synsätt), med inspiration från Jonas Olofsson, universitetsadjunkt på Malmö högskola.
Av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus är hela 30 % pga  läkemedelsbiverkningar.
Vi har läst om olika problem och sjukdomar i Äldrepedagogutbildningen för att kunna förstå äldre som vi sedan kommer möta ute i arbetslivet. Det är inte i äldrepedagogernas fokus att hantera medicinering men för att förstå äldre i deras livsvärld och kunna stödja dem är det högst relevant (mer om detta här) att ha koll på vad medicierna medför. Det är just det patogena synsättet i vården som skiljs från det salutogena som äldrepedagoger ägnar sig åt, istället för att se sjukdomarna och ser man hela människan. Det salutogena synsättet håller på att implementerats och syns i många olika verksamheter i äldreomsorgen.

Läkemedel hos äldre stannar i kroppen ungefär 18-20 timmar, men hos en medelålder endast ca 10 timmar.
Med åldern ändras vår förmåga att omsätta, ta upp och utsöndra läkemedel, tyvärr så ses detta ibland förbi och en stor överdosering kan ske, eller också ordineras fler läkemedel än behovet visar.
Andelen kroppsfett kring organ och buken ökar med åldern, medan vätskemängden i kroppen minskas. Detta ger högre risk för överdosering. Det blir också en förlängd verkan av läkemedlet. Viktigt är också att tänka på att fettlösliga läkemedel stannar längre i kroppen.
Anledningen till att alltför många läkemedel skrivs ut är pga bristande kunskap om åldrande, om alternativa behandlingsmetoder och för att man oftare behandlar symtomen istället för att hitta den direkta orsaken. Det finns ibland ett hopplöshets-tänk för att bota äldre, "för de ändå är så gamla". Polyfarmacin (fler ordinerade läkemedel än behovet) uppstår också pga bristande helhetssyn för den äldre individen, utskriven medicin från flera läkare och även pga att biverkningar misstolkas.

Varför blir biverkningarna så framträdande hos äldre?
Jo, för att medicinens effekt blir kraftigare, man ser biverkningar i samband med sjukdomen istället för att skilja dem från sjukdomen och se dem som en orsak av överdosering. Det är tyvärr också ofta som läkemedel endast blivit testade på yngre människor.
Vad är de vanligaste biverkningarna då?
- Nedsatt kognition
- Hjärtklappning
- Yrsel, blodtrycksfall
- Dehydrering (uttorkning)
- Magsår
- Förstoppning
- Konstans trötthet
Läkemedel för hjärta, kärl, diabetes,  inflammation, smärta och psykofarmaka ger ofta biverkningar.

Med biverkningar kan det komma oro, depression och förvirring, i värsta fall i samband med demens. Alla faktorer påverkar sömnen och livslusten.
Därför ser jag att det är högst relevant att finnas där för äldre som går igenom detta, inte bara på ett medicinskt sjukdomsrelaterat plan, utan också som en medmänniska.

Tidningen omfattar vård och omsorg i Malmö stad. Jag utgår från Malmö inte bara för att jag bor här, utanför att många äldrepedagoger har blivit anställda i flera stadsdelar. Det är i Malmö Sveriges enda högskoleutbildning i äldrepedagogik finns.
I senaste numret kan man läsa om Limhamn-bunkeflo som haft utbildning i det salutogenetiska synsättet, och personalen berättar hur deras medvetenhet vidgats sen dess.

Nedan ser ni länkar till olika nummer av tidningen:
Spaning nr 4, 2011
Spaning nr 3, 2011
Spaning nr 2, 2011
Spaning nr 1, 2011

Spaning nr 4, 2010
Spaning nr 3, 2010
Spaning nr 2, 2010
Spaning nr 1, 2010

Spaning nr 4, 2009
Spaning nr 3, 2009
Spaning nr 2, 2009
Spaning nr 1, 2009

Spaning nr 4, 2008
Spaning nr 3, 2008
Spaning nr 2, 2008
Spaning nr 1, 2008