Akta - Salutogent blir patientorienterat

Hej hopp!
En liten tankeställare för äldrepedagoger och andra i omsorgsyrken, som insirerade mig i läsandet av Fahlander Fallgren och Hartelius C-uppsats:

SE VAD ÄLDREPEDAGOGIK

KAN GÖRA FÖR DIG


HUR TILLGODOSER ÄLDREPEDAGOGIKEN

DE ÄLDRES BEHOV?


Det salutogenetiska perspektivet används ofta i sammanhang där individen är patient, och nämnvärt är att äldrepedagogiken har en helhetssyn på människan oavsett vardagssituation om vi tänker efter.

Har du en helhetssyn på individen, eller ser du denne endast i ett vårdande sammanhang?

Tänk dig själv in i när du är patient, vill du ses som en hel människa eller endast i ett sammanhang dit ditt problem eller din sjukdom fört dig?

 

Se mig.

Äldrepedagogikens historik

Texten är hämtad från en C-uppsats, skriven av Johanna Fahlander Fallgren & Emma Hartelius:
SE VAD ÄLDREPEDAGOIK KAN GÖRA FÖR DIG

"Historik, uppkomst och grundtanke

Äldrepedagogik har sin bakgrund i Danmark och har där etablerats under 90-talet. En framstående person inom denna pedagogiska riktning är som ovan nämnts Helle Krogh Hansen, som leder Centre for Ældrepædagogik i Århus. Äldrepedagogik har en större bredd än vuxenpedagogik, exempelvis den undervisning som finns vid Komvux och bör ses som en ny gren, med en pedagogik som uppmuntrar ett mer fritt och rörligt kunskapsfält (PM- Pigga pensionärer - Nytänkande inom äldrepolitiken, 2007).
Det nytänkande med äldrepedagogik är att påpeka att det finns en annan sida av myntet gällande åldrandet, genom att hävda att livet bjuder på ett livslångt lärande, där även äldre ges den möjligheten och där vård och omsorg inte bör antas som det mest centrala gällande ålderdomen. Nilsson (2006) skriver i Äldrepedagogik – socialt arbete med äldre i nytt perspektiv att äldrepedagogik ännu inte etablerats i Sverige men i linje med Krogh Hansens tankar finns en tanke om att sprida äldrepedagogik även i Sverige, bland annat genom den utbildning som Malmö Högskola sedan 2003 erbjuder".

Även:
"Synnes (2002) sammanfattar varför äldrepedagogik bör etableras och utvecklas med att, för det första är det en pedagogisk strömning som främjar äldres talang och möjlighet. För det andra bör äldrepedagogik innehålla en pedagogik som anpassas till samhället och till yngre generationer, där utrymme ges till att prioritera och framhäva äldres möjligheter och där pedagogiken ska syfta till att visa vad samhället förlorar om de bortser från detta.
"

Hatten av, bra jobbat tjejer, givande uppsats!



Teorier Äldrepedagogprogrammet vilar på

Riitta Nilsson, är programansvarig för äldrepedagogutbildningen på Malmö högskola. Här följer en definition med Riitas ord om begreppet äldrepedagogik, utbildningen och vilka teorier den vilar på (från en nordisk tidsskrift: Läs i helhet här). När vi ser vad forskningen visar, kan vi också stärka äldrepedagogers relevans.
Till föreningen Äldrepedagogerna här.

SE VAD ÄLDREPEDAGOGIKEN KAN GÖRA FÖR DIG,C-uppsats av Emma Hartelius & Johanna Fahlander Fallgren:

 

"Vi vill vara med och sprida kunskap om äldrepedagogik och därför väljer vi att genom detta examensarbete arbeta för att etablera begreppet. Syftet med prospektet är att sprida äldrepedagogik som begrepp och göra personer över 65 år medvetna om vikten av deras delaktighet i äldrepedagogiken. Prospektet kan användas som redskap för att sprida äldrepedagogik till den äldre generationen, genom att förklara vad äldrepedagogik är och vilka fördelar ett äldrepedagogiskt inriktat arbete har och därigenom stärka bron mellan äldrepedagogik och äldres behov. Med prospektet är förhoppningen att kunskapen om äldrepedagogik bland de äldre ska öka och på sikt skapa en efterfrågan från de äldre. Innehållet i prospektet kommer även ge oss en klarare bild av vad som finns och inte finns
och även var behoven ligger."

 

Text från Riitta Nilssons artikel:

 

"Begreppet äldrepedagogik

 

En naturlig utgångspunkt i försöket att definiera begreppet äldrepedagogik vore att utgå från de rationaliteter som uppvisas inom de tre äldrepedagogiska fälten teoriproduktion, utbildningens innehåll respektive praxis. Någon regelrätt äldrepedagogisk praktik finns emellertid ännu inte, och ämnet är bara preliminärt teoretiskt definierat. Äldrepedagogik är med andra ord i vardande både som begrepp och som fenomen.

Ett första försök till definition av äldrepedagogik har gjorts i Danmark av Eva Bonde Nielsen och Vagn Rabøl Hansen 1993 vid Institutet för äldrepedagogik i Köpenhamn (Synnes 2002). De delar upp äldrepedagogiken i tre områden:
allmän pedagogik, specialpedagogik och socialpedagogik. Från samma tredelning utgår också Helle Krogh Hansens (2002) beskrivning av äldrepedagogik. Allmän pedagogik anknyter till undervisning och generella teorier om uppfostran och utveckling, specialpedagogik anknyter till speciella undervisningsinsatser för särskilda grupper. Socialpedagogik syftar till att bygga upp ett välfungerande samspel mellan en individ och samhället. Begreppet socialpedagogik används idag företrädesvis om den pedagogik som berör människor med särskilda behov, särskilt socialt marginaliserade människor. Krogh Hansen menar för övrigt att gränserna är flytande mellan socialpedagogik och pedagogik. Hon beskriver äldrepedagogik som en disciplin som omfattar hela livsloppet, men har fokus på den sista halvan av vuxenlivet. Äldrepedagogik delas i två överlappande ”områden” varav det ena betonar äldrepedagogik som livslångt lärande och utveckling och det andra pedagogikens roll i socialt arbete.

Jag försöker huvudsakligen ringa in äldrepedagogiken i Malmö genom utbildningens ämnestillhörighet. Den övergripande tillhörigheten är socialt arbete. Utbildningen bedrivs inom enheten för socialt arbete, och delar av utbildningen motsvarar kurser i socionomutbildningen där huvudämnet är socialt arbete. Utbildningen utgår ifrån omsorgsarbetets praxis och de kunskaper och den forskning som utvecklats inom den mångvetenskapliga forskningen om äldres livsvillkor. Innehållsmässigt anger utbildningsplanen en vid ram: utbildningen skall innefatta kunskap om åldrande, äldre, äldreomsorg och samhället genom ett flertal perspektiv och ämnen. Här knyter man dessutom an till ett av socialt arbetes praxisfält, där bland annat omsorgsteorier är tillämpliga men där pedagogik inte idag utgör en uttalad grund. Genom socialpedagogiska inslag knyts äldrepedagogik till ytterligare ett av socialt arbetes praktiska och teoretiska områden. Via socialpedagogik görs också en koppling till pedagogiken. Socialpedagogik kan uppfattas som behandlingsarbete (t.ex. av Hessle enligt Eriksson och Markström 2000), men kan också definieras som en mellanform mellan socialt arbete och pedagogik (Stensmo 1991). Socialpedagogik tillämpas av tradition i arbete med barn, ungdomar och familjer, men den socialpedagogiska metodiken kan vid sidan av andra metoder också lämpa sig väl i arbetet med gamla. Individers och gruppers utveckling och lärande är processer som kan pågå oberoende av ålder. Enligt Stensmo (ibid.) handlar socialpedagogik om att leda social inlärning som uppstår i mötet mellan

Side: 344

människor, och därmed betonar han socialpedagogens pedagogiska roll och uppgift. Stensmo menar att ”… socialt arbete skall söka sina förebilder inom pedagogik och utbildningstänkande, snarare än inom psykiatri och behandlingstänkande; ett psykosocialt arbetssätt skall vara pedagogiskt snarare än psykiatriskt. Socialpedagogik kan därvid vara mötesplatsen mellan pedagogiska begrepp och teorier och socialt arbete” (ibid. s. 19). Äldrepedagogik kan ses som ett av socialt arbetes områden, där begrepp och teorier från omsorg, socialpedagogik och pedagogik möts. Vidare preciseringar av hur äldrepedagogik skall definieras och dess teorigrund utvecklas hänger samman med utvecklingen av den äldrepedagogiska praktiken. Utifrån en framväxande praktik kan man samla och dokumentera erfarenheter som sedan kan leda till skapandet av teorier. (jfr. Eriksson och Markström om socialpedagogik 2000, s. 181).

 

Teorier om omsorg och relationer

 

Mer eller mindre explicita utgångspunkter vid planeringen av äldrepedagogutbildningen i Malmö utgjorde omsorgsteorier, framför allt Kari Wærness teori om omsorgsrationalitet (1984, 1996) och Gunborg Blomdahl Frejs social-humanistiska relationsteori (1998) samt Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande (1984). Dessa teorier kan sägas ha bidragit till utbildningens vårdfilosofiska grund, det vill säga den grund som mötet mellan äldrepedagoger och de gamla skall vila på. Den empiriska bakgrunden till valet av Habermas och Wærness teorier är en undersökning där jag analyserade omsorgssituationer med hjälp av dessa (Nilsson 2002). Jag menar att teorierna tillsammans kan bidra till ökad förståelse av interaktionen och kommunikationen i omsorgssituationer och att analys och reflektion kring situationerna kan utgöra en viktig del i utbildningar till direkt brukarinriktat socialt arbete. Teorierna berör grundläggande värden av ömsesidighet och jämlikhet samt relationens centrala betydelse i arbete med människor. I äldrepedagogutbildningen förenas det filosofiska/ teoretiska spåret som berör relationen och kommunikativt handlande samt det äldre-pedagogiska spåret som berör utbildningens (och yrkets) innehåll och metoder.

Wærness (1984, 1996) med flera omsorgsforskare (se t.ex. Szebehely 1996) menar att kvaliteten i omsorgstjänster är beroende av den personliga relationen mellan omsorgsgivaren och omsorgsmottagaren. Relationen bygger på konkret kunskap om omsorgsmottagaren och dennes livssituation samt på känslor av tillgivenhet. Samtidigt betonas omsorgsmottagarens egna resurser och autonomi. Wærness lyfter också fram det ömsesidiga i relationen – omsorgsrationalitet innehåller viktiga aspekter som ut-går från tanken att två parter möts och skall tillsammans skapa en god livssituation för den hjälpbehövande parten. Wærness menar att teorin ska användas för att betona att planering och organisering av omsorgsarbete måste utgå från omsorgens specifika karaktär och skapa utrymme för den handlingsfrihet som är nödvändig för att kunna hantera individuella behov och oväntade situationer (Wærness 1996)."

Nu blev vi något klokare va? =)
Bra artikel, det tackar vi Riitta för!
Kari Waerness på bilden nedan.