Ellen : En roman om livet, kärleken och demens

 
 
"Just nu bara 79 kr!
Ord. Adlibrispris är 151 kr. Erbjudandet gäller t.o.m. 30 april 2015.

Nils och Ellen träffas under fredsåret 1945. Tillsammans erövrar de folkhemmets alla moderniteter, får den älskade dottern Birgitta och går åldern till mötes med tillförsikt.

Men Nils är några år äldre än Ellen och när han går bort är det som om hon sakta börjar förtvina. Plötsligt kan hon inte längre koka kaffe, passa tider, minnas var hon är. En sommarkväll går hon vilse och tvingas bli hemkörd av polisen.

För att Birgitta ska kunna förstå sin mammas insjuknande börjar hon att observera och skriva ner det hon ser. Resultatet blir en finstämd skildring om vad som händer när alzheimer tar över en människas liv, men också en roman i vilken livet vinner över sjukdomen.

Boken säljs till förmån för Demensförbundet.

CHRISTINA KELLBERG har varit journalist på DN i nästan 40 år. 1998 belönades hon med Publicistklubbens Guldpenna. Hon debuterade 2011 med Kupongtjuven – Min mormors förlorade heder, som 2013 följdes av Flickan och hunden.
Ellen – En roman om livet, kärleken och demens bygger på Christina Kellbergs egna upplevelser av att förlora en närstående i alzheimer."

 
 

Jämlik ålderdom?

"Ett samhälle ska bedömmas efter hur vi behandlar de mest svaga och utsatta. Kan vi lita på att allas människovärde gäller fullt ut ända fram till döden och inte graderas efter betalningsförmåga?" (Andersson mfl, 2012).
Några av gerontologis största forskare i Sverige går samman och visar på jämlikhet, men kommer fram till att det för de äldre inte blir så jämlikt. Vilken överraskning.


Sexologi - Kärleksrelationer genom tiderna

Läser om kärleksrelationer nu i en sexologikurs, och kan äntligen sätta lite perspektiv på olika kära lekar. Så här:
Den så kallade amour passion är en av de äldsta "konstruktionerna" inom kärleksteori. Den finns än idag (självklart). Den är flyktig och passionerad. Traditionellt är "kvinnan" begeistrad i mannen och hela hennes identitet ligger i relationen dem emellan, och denna har på 1700-talet övergått till den romantiska kärleken. Den romantiska kärleken lever självklart också kvar idag, men faller i inflytande. Den ger en felaktig bild av hur ett förhållande ska vara, tex romantiseras kvinnan i hemmet med barnen, i en relation den romantiska kärleken menar att männen inte kan förstå. Den romatiska kärleken symboliserar inte jämlikhet mellan könen, och ställer kravet på att det endast finns en av "den rätta", och stärks därefter genom den så kallade "sökromansen", ofta uttalad av unga kvinnor. Den romatiska kärleken är nu övergående och har bytts ut mot den rena relationen, den lyfter individens eget val i om man vill stanna i relationen, oftast med det sociala i åtanke, på grundval om parten kan ge en tillräckligt av det man behöver eller inte, den inger en social betydelse. Mer framträdande har nu den sammanflödande kärleken blivit som en total kontrast till den romantiska relationen. En utveckling där båda parter är i fokus, oavsett kön eller inte. Kärleken i den är aktiv och förutsättninglös och den har i teorin uttvecklats genom alla de äktenskap som åtföljts av separationer och skilsmässor. Betydelsen att finna en "speciell person" minskar och det är desto mer den "speciella relationen" som räknas.
 
Blev mycket ur kvinnorsyn nu, men det är endast för att männens manlighet inte problematiserats, en konstruktionen ser vi idag, och det är bra tycker jag.
Läs mer i Anthony Giddens: Intimitetens omvandling, 1995.