De äldre tar över bloggosfären
- Att läsa är inte särskild kul, förklarar en student.
En amerikansk studie visar att de yngre internetanvändare inte är längre lika mycket intresserade av bloggar som förr. Istället använder de sig allt mer av andra sociala nätverk så som Facebook och Twitter och föredrar att surfa på nätet via mobilen.
Antalet äldre bloggare ökar även i Sverige
Även här hemma i Sverige ökade antalet äldre bloggare under 2009.Ett exempel är 72–åriga Gun Svensson från Norrtälje vann pris för bästa blogg inom kategorin politik och samhälle när det Stora Bloggpriset delades ut i onsdags i Stockholm. 57 000 läsare har röstat på bloggar inom olika kategorier och det blev Guns blogg "Farmorgun i Norrtälje"som kammade hem storvinsten.
– Jag trodde inte att jag skulle klara av tekniken men efter att min son visade mig hur det fungerar insåg jag att det var skitlätt att blogga, sa hon vid prisutdelningen.
Guns blogg
Gun berättar
– Jag upptäckte mejlen och hur lätt det är att söka information. Det fanns sidor som innehöll fakta. Jag blev frälst."
Gun vann årets bästa bloggare 2010, läs mer på Aftonbladet.
Ta emot stöd som anhörig
Det kan kännas jobbigt att ta hjälp utifrån. Helt plötsligt är man inte själv i sitt hem eller om sitt ansvar. Du kan vara anhörig till någon som får stöd av social tjänstlagen.
Att vara anhörig innebär inte nödvändigtvis att du är besläktad med din närstående, du kan vara en god vän eller granne. I fokus ligger att ni har en relation där du, som anhörig stödjer din närstående.
Din närstående kan ha drabbats av ett psykisk, eller fysiskt tillstånd som gör att denne behöver stöd av socialtjänstlagen.
Det är inte lätt att vara anhörig. Anledningen till att anhörigstödet nu blivit ett krav är att regeringen och politikerna insett vilken stor belastning man bär på som anhörig och att detta ger större risk till att den anhörige själv kan må mycket dåligt fysiskt eller psykiskt, vilket har bidragit med dominoeffekt.
I den välfärdsstat vi lever i i Sverige strävar man därför att stödja och avlasta.
Äldrepedagoger
är utbildade i att ge stödjande samtal. I utbildningen Äldrepedagogprogrammet på Malmö högskola lär man sig att sätta sig in i den äldres liv utifrån många olika vyer. Ibland är det skönt att bara ha någon där i ett medmänskligt samtal där ingen dömmer, där man kan öppna sig och prata om precis det man känner för och kanske få lite tankeutbyte. Ibland är livsfasen så överväldigande som anhörig att man inte vet var man ska vända sig, och att få prata om sin situation kan hjälpa.
Du kan känna en oerhörd plikt eller skyldighet att ta hand om din nära vän, för inom dig känner du att den skulle gjort det samma för dig, eller inte.
Många makar kan känna denna pliktkänsla. Men i äktenskapsbalken står det "sörja för" och inte vårda. Att vårda sin närstående är ingen plikt, och absolut inget att skämmas för om man inte orkar.
Anhöriga tar på sig ett enormt ansvar och glömmer bort sig själva. De utför ett heltidsarbete.
Läs: Äktenskapsbalken
Vårdar du eller behöver du stöd? Gå in på din kommuns hemsida och se vilket anhörigstöd de har att erbjuda. Stödet skiljer sig mycket från kommun till kommun.
Trelleborgs kommun har ett väl utvecklat stöd: LÄS OM ANHÖRIGCENTRET
"Anhörigstöd
Verksamheten riktar sig till dig som är anhörig till långvarigt sjuk eller äldre, anhörig till person med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller till person som har missbruks- och beroendeproblem.
Du avgör själv om du anser att lagen gäller dig och din situation.
När man stödjer, hjälper eller vårdar är det lätt att glömma bort sig själv, då är det viktigt att få stöd för att orka med vardagen.
Ibland har man även behov av råd och information, då finns vi här för att hjälpa till.
Trelleborg erbjuder
- Samtalskontakt, enskilt eller i grupp
- Hembesök
- Utbildning och informationsträffar
De som arbetar på Anhörigstödcenter har tystnadsplikt.
Aktiviteter
Uppgifter om månadens aktiviteter publiceras i Trelleborg Allehanda varje månad samt på kommunens hemsida."
Inre harmoni
Genom mjuka kroppsrörelser, andnings-och avslappningsövningar, meditation och mantrasång återskapar man i Yoga balansen i kroppen. Genom olika övningar låter man kroppen återhämta sig genom att stimulera det parasympatiska systemet. Blodtrycket sänks, syreupptagningsförmågan förbättras, matsmältningen förbättras och kroppens hormonsystem kommer i balans. Om man inte avancerar övningar fysiskt för varje tillfälle utan istället arbetar med fokus på olika områden: matsmältning, hjärtat och blodtrycket, sömnen, ryggen etc, så kan man känna en stor utveckling ändå både fysiskt och psykiskt. Inga övningar är för svåra för dig eftersom du arbetar alltid utifrån dig själv och din förmåga i det utgångsläget du har just idag.
Yoga i min mening är mycket läkande. Du avsätter tid för dig själv, att stanna i din kropp och hitta balansen med din själ. Det finns ingen möjlighet att fly eftersom rastlöshetsskänslor blir så påtagliga och i yoga är tanken just att du kasta ljuset och uppmärksamheten på dessa känslor, som sen faktiskt luckras upp. Vissa dagar är det hur lätt som helst. Inre spänningar släpper, dina axlar sjunker ner, och du får lättare att andas. Ibland när jag inte gjort yoga frekvent på flera dagar och gör en stund, så känns det efteråt som att jag kan andas igen. Det är som att luftvägarna öppnas och det naturliga sättet att andas ner i magen (så att magen putar ut) ger ett otroligt lugn. Mycket luftspänningar kommer ut =) och mina besvär med en uppsväld stressmage lägger sig.
Det svåra med Yogan är nog att hitta en yogastil som passar just dig, vilket också ställer krav på den yogalärare du går till. Det kan också ta tid innan du upplever de goda sakerna med yoga. För mig tog det flera år innan jag verkligen "fann" yogan. Jag gjorde mycket fysisk "Hatha" yoga när jag gick yrkesdansutbildningen i Göteborg. Denna gjorde mig väldigt stel i kroppen och osmidig, men stark och explosiv. Jag trivdes inte med det dock.
För mig handlar yoga mycket om det som händer inom oss. Jag lägger dessutom alltid på mig vikt när jag stressar, därför är en sinnes fokuserad yoga mer för mig.
Så inte förrän jag fann en mer meditativ yoga fastnade jag.
I dagens läge går jag på Yoga här: gooddaysunshine med Malin Sandell som lärare:
Jag undervisar i My Spirit Yoga som är yoga på ett helhetsplan. Den här typen av yoga passar bäst för dig som är villig att reflektera över sitt eget sätt att vara/leva och är öppen för att det alltid finns mer att lära. Som lärare i My Spirit Yoga delar jag med mig av konkreta verktyg ur yogafilosofin som gör att du kan leva yoga (ett härligt och fritt liv) även i vardagen."
Yoga är fint på det sättet att det är för alla, för det handlar om just dig. Yogan blir personlig för varje utförare, annorlunda upplevd för alla.
Yogan kan jämföras med äldrepedagogik som fokuserar på det som fungerar. Människan kan ha det svårt, ha förlorade funktioner, eller känna sig tung inombords, men det finns nästan alltid något som funkar, och som vi kan använda. Är vi begränsade finns det alltid ett sätt i yogafilosofin att kunna släppa motståndet. Äldrepedagoger utbildas i ett fokus att alltid se lösningar. Hur många hinder det än finns. Det finns alltid en väg till mer inre harmoni.
Äldrepedagogen Maja Lindberg
Maja Lindbergs lilla arbetsrum ligger i Billingshälls dagcentral, men största delen av tiden tillbringar hon ute i samhället hos de äldre. Hon är utbildad äldrepedagog och anställd av Kävlinge kommun sedan oktober 2007.
Artikeln på arbetsförmedlingens hemsida kan du hitta här. Texten nedan är från artikeln.
Mer om hur de arbetar i Kävlinge här.
(Bilden är från Billingshälls dagcentral)
- Själv jobbar jag med förebyggande hembesök hos dem som fyllt 80 år men inte har behövt någon hjälp från hemtjänsten. Det är ungefär 80 procent av årskullen som är så pigga att de är aktuella för besök. Först skickar jag ett brev och sedan kontaktar jag alla per telefon, och besöker dem som vill. Ungefär 70 procent av dem som kontaktas brukar vilja ha besök.
Viktigt se behoven i tid
Maja möter de äldre helt förutsättningslöst utan att veta något om dem i förväg, till exempel om de är gifta eller var de har jobbat. Hembesöket är i första hand ett socialt möte. Hennes roll är samtidigt att försöka se vilka behov som finns, innan en olycka sker eller innan ensamheten blir för djup.
– De äldre delar med sig av sina erfarenheter av livet, det är fantastiska levnadshistorier jag får höra. De berättar om sina relationer till föräldrar, till barn och make. En del har varit tungt, men det är mycket glädje. Detta är en generation som är trygg i sig själva och vill dela med sig av livet. Och de är pigga fortfarande, de allra flesta!
Representerar socialtjänsten
Under besöket informerar Maja en del om olika olycksrisker som kan finnas i hemmiljön, mattor som är halkiga eller ledstänger som saknas. De flesta fallolyckor i hemmet sker från golvläge, men även stolar är en vanlig olycksrisk, eftersom balansförmågan förändras när man blir äldre. Hon ställer frågor och samtalar kring sociala, fysiska och psykiska behov hos individen.
– Oftast är jag det första mötet med socialtjänsten och hemvården som jag arbetar för. Jag får inte besluta om några biståndsinsatser, och det är skönt. Min yrkesroll är att leda dem vidare, att se till att de själva tar kontakt med biståndshandläggaren om de till exempel behöver hjälp med städning. Om jag känner att de inte själva orkar ta kontakt ber jag om deras samtycke och kontaktar själv rätt person.
Ensamheten ovanlig men kan vara svår
De äldre mår oftast bra, de är pigga och har mycket aktiviteter på dagarna. Några få lider av ensamhet.
– Det är svårt att hjälpa dem då, väntjänsten, kyrkan och Röda Korset finns ju men ofta vill de inte ha besök av fler okända människor. Jag följer alltid upp med ett nytt besök i sådana här fall.
Maja hoppas att hennes insatser ska göra att de äldre kan bo hemma längre och sköta sig själv högre upp i åldrarna samtidigt som antalet fallolyckor minskar. Att de som är pigga ska få det stöd de behöver för att kunna fortsätta vara självständiga, eftersom självständigheten är det som håller dem igång.
Förebyggande arbete
Hon har hela tiden samarbetat med en sjukgymnast så att de som känner sig vingliga erbjuds att öva ett särskilt balansprogram vid ett antal tillfällen, och tester har visat att deras balans förbättrats efteråt. Annars är det svårt att mäta effekterna av ett förebyggande arbete. Däremot vet kommunen att antalet äldre kommer att öka mycket, och att det krävs mycket resurser för att skapa äldreboenden om folk inte kan bo hemma länge.
Härlig livserfarenhet
Maja började inom vården redan som 16-åring.
– På den tiden hade jag en toppenchef som verkligen inpräntade i oss att vi var där för de äldres skull, inte för att sitta i fikarummet. Det fanns också mer tid för umgänge och aktiviteter med de äldre då. När jag fick barn tänkte jag göra något annat och gick en textilutbildning. Sedan provade jag att arbeta inom barnomsorgen, men jag kom hela tiden tillbaka till de äldre. Deras livserfarenhet är så härlig.
Fokusera på det friska
När Maja fick reda på att äldrepedagogutbildningen fanns på Malmö högskola hade hon just börjat fundera på att utbilda sig till sjuksköterska. Men idag tror hon att äldrepedagogjobbet passar henne bättre, just att fokusera på det friska hos människan.
– Om så bara människan har 1 % friskt så kan man utveckla den biten. Äldrepedagogen har hela tiden starkt fokus på individen, och att på ta tillvara de förmågor den äldre har kvar. Den som vill laga mat eller stryka sina byxor ska få göra det, även om man behöver hjälp för att ta sig ut i köket.
Roligast i jobbet är att komma på uppföljningsbesök hem till någon man hjälpt och se glädjen i dennes ögon. Svårast däremot tycker Maja att det är med vissa av de tunga samtalen som kan bli, även om de är sällsynta, eftersom hon inte har handledning för sådana. Hon är helt inställd på att fortsätta jobba med äldrefrågor, men på sikt kanske i andra former. Att fortsätta med hembesök i många år ger en risk för att arbetet blir monotont och fyllt av ständiga upprepningar vilket inte gynnar dem hon möter.
I framtiden kanske forskning
Äldrepedagogutbildningen erbjuder numera ett tredje år som är forskningsförberedande, och för Maja är en tanke inför framtiden att forska i hur man på bästa sätt mäter effekten av förebyggande arbete inom äldrevården.
– Jag ser många nya uppgifter för äldrepedagogerna i framtiden, till exempel att hjälpa människor att planera sin ålderdom i tid. Det är ofta väldigt jobbigt att flytta när man är åttio år. Tänk om det fanns äldrepedagoger på större företag som hjälpte folk att planera framtiden inför sin pensionering. Men själv är jag inte rädd för ålderdomen efter att ha sett dessa äldre, de är pigga, uppe tidigt och har dagen planerad, samtidigt som de slutat stressa. Åldrandet jag möter i min och mina kollegors vardag ser inte ut som det kan verka i medierna, det är väldigt hoppingivande!
Text: Suzanne Wejland, 2009-08-27
Bobbys girl (1962) Marcie Blane
What a wonderfull world (1968) - Louis Armstrong
Till källsidan
Hans uppväxt:
Armstrong uppgav ofta att han var född 4 juli 1900,[1] ett datum som står i många biografier. Även om han avled 1971 var det inte förrän i mitten av 1980-talet som hans födelseattest hittades då man sökte igenom dopbevis. Av denna framgick att han egentligen var född den 4 augusti 1901.
Armstrong, som var barnbarn till föredetta slavar, växte upp i in mycket fattig familj i New Orleans, Louisiana. Han tillbringade barndomen i ett fattigt område i Uptown New Orleans, som kallades “Back of Town”. Hans far övergav familjen då Louis var spädbarn och hans mor lämnade Louis och hans tre år yngre syster hos hans farmor och ibland hos hans farbror. Då han var fem år gammal flyttade han tillbaka till modern och hennes släktingar. Fadern såg han endast på parader.
Han började på en pojkskola och det var troligtvis där han först fick höra den kreolska musiken, en musik som spelades av ättlingar till fransmän och slavar och innehöll element från båda kulturerna. Han tjänade lite pengar som tidningspojke och genom att sälja bortkastad mat till restauranger, men inte tillräckligt för att mamman inte skulle behöva prostituera sig. Han vistades i dansställen nära hemmet och hämtade kol till Storyville, ett välkänt område, avskilt för nöjesliv och prostitution och lyssnade på banden som spelade på bordellerna och dansställena, som Pete Lala's där Joe "King" Oliver uppträdde och där andra kända musiker jammade.
Han hoppade av skolan som elvaåring och gick med i en pojkkvartett som sjöng på gatorna, för att få pengar. Kornettspelaren Bunk Johnson lärde den då elvaåriga Armstrong att spela på gehör på Dago Tony's Tonk i New Orleans,[2] även om Armstrong då han blev äldre menade att det var Oliver som lärt honom det. Armstrong såg inte ungdomsåren som hemska, utan något att hämta inspiration från “Varje gång jag blundar och blåser i min gamla trumpet så ser jag rakt in i hjärtat på det fina gamla New Orleans...Det har givit mig något att leva för.”[3]
Armstrong arbetade även för en litauisk-judisk invandrarfamilj, Karnofskys, som hade en kolfirma. De behandlade honom nästan som en familjemedlem och gav honom mat.[4] Han skrev senare memoarer om sin relation med familjen Karnofsky, Louis Armstrong + the Jewish Family in New Orleans, La., the Year of 1907. I den skriver han hur han redan som sjuåring upptäckte att den familjen också diskriminerades av vita, som ansåg att de var bättre än judar. Armstrong bar en berlock med en davidsstjärna resten av livet.[5]
Mack the knife (1928)
Till wikipedias sida:
Die Moritat von Mackie Messer (tyska, ungefär ’Skillingtrycket om Mackie Kniven’), även känd under den engelska titeln Mack the Knife (egentligen The Ballad of Mack the Knife), är en sång från pjäsen Tolvskillingsoperan, komponerad av Kurt Weill med text skriven av Bertolt Brecht. Den uruppfördes i Berlin 1928.
Sången populariserades av bland andra Louis Armstrong (1956) och Bobby Darin (1959). Båda utgick från Marc Blitzsteins översättning av operan till engelska från 1954. Darins version nådde förstaplatsen på Billboard Hot 100 och han fick en Grammy Award för årets inspelning. Sången har blivit en del av jazzstandardrepertoaren. Andra översättningar och versioner har framförts av bland andra Ella Fitzgerald, Sting, Nick Cave, Lyle Lovett, Frank Sinatra och Robbie Williams. Rammstein omformulerade den tyska originaltexten till låten Haifisch från albumet Liebe ist für alle da.
Sången, liksom resten av pjäsen, översattes till svenska av Ebbe Linde 1957, med titeln Moritat om Mackie Kniven.
Nedan av Bobby Darin (1959)
Nedan av Louie Armstrong (1956)
Här kan vi se den rika överklassen sitter och bejakar de mörkhyade underhållarna.
Venus av Frankie Avalon (1959)
Vad gör egentligen en Äldrepedagog?
Karin Fredriksson är utbildad Äldrepedagog sen flera år. Hon är idag fast anställd i kommunen. Hämta foldern här, på Äldrepedagogernas hemsida, där man kan förstå mer om hennes goda arbete. Nedan kan ni läsa lite om vad Karin arbetar med. Bland annat olika metoder som kan användas gentemot vårdpersonal i äldreomsorgen (texten är från foldern).
addå
Vadå
människo-
syn?
Människosyn grunden i bemötandet
den människosyn vi har ligger till grund för vårt bemötande. Hur vi ser på åldrandet och på att arbeta i äldreomsorgen påverkar både hur vi organiserar arbetet och hur vi utför vårt jobb.
Människosyn omfattar hur vi ser på oss själva och på andra människor. Vi reflekterar över och medvetandegör viktiga begrepp och förhållningssätt.
Vår äldrepedagogiska arbetsmodell
vi presenterar en arbetsmodell för hur äldreomsorgen kan jobba för ett bra bemötande med den äldre i fokus. Syftet är att höja kvaliteten på utförandet.
ett bra bemötande ska vara självklart. Det äldrepedagogiska förhållningssättet ser hela människan och har verktyg för det goda mötet.
Äldrepedagogens roll
Med det äldrepedagogiska förhållningssättet som grund har äldrepedagogen den äldre i fokus i arbetet med att utveckla personalen.
Äldrepedagogen leder framtidsverkstad och forumspel och följer kontinuerligt upp processen.
Varför ska ni satsa på vår äldrepedagogiska arbetsmodell?
den äldrepedagogiska arbetsmodellen
-
ger ett bättre bemötande i äldreomsorgen
-
tillvaratar personalens kompetens
-
ger ökad kunskap
-
stärker och bekräftar personalen
-
tydliggör verksamhetens värdegrund
-
sätter ord på vad man egentligen gör
-
inför ett äldrepedagogiskt förhållningssätt i arbetet
-
höjer statusen på arbete i äldreomsorgen
Hur går det till i praktiken?
Med våra metoder framtidsverkstad och forumspel är din personal aktiva deltagare. De är med och formulerar arbetsplatsens värdegrund tillsammans med dig.
De erbjuds möjlighet till personlig utveckling genom självreflektion.
Framtidsverkstaden går ut på att se över hur läget är idag och hur man skulle vilja att det var. En handlingsplan upprättas som sedan följs upp.
Personalen kommer att känna sig delaktiga genom att initiativet kommer från dem. Med forumspelsmetoden arbetar vi utifrån olika teman: människosyn, personlig utveckling, värdegrund, ledarskap, kommunikation och organisation.
Utgångspunkter i vårt praktiska arbete
ÄldrePedagogIk Ett bra bemötande är en naturlig och självklar del i det äldrepedagogiska förhållningssättet som innefattar livslångt lärande, helhetssyn, integritet och dialog. Kommunikation och jämbördiga relationer är nyckeln till det äldrepedagogiska förhållningssättet.
SocIaltjÄnStlagen Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Lagen säger också att alla människor är unika och har lika värde.
eMPowerMent Motivationsteorin som stärker individen till att tro på egna resurser och möjligheter att växa och utvecklas.
oMSorgSratIonalItet Personalen utgår från känsla och förnuft i mötet med den äldre utifrån konkret kunskap om individen och dennes livssituation.
draMaPedagogIk En levandegörande metod i förändringsarbete som engagerar och involverar personal på ett nära och konstruktivt sätt.
FraMtIdSverkStaden En pedagogisk metod som ger personalen verktyg att påverka och utvecklas.
PerSonlIg utvecklIng Självreflektion, självkänsla, självkännedom. I arbetet med människor är du ditt viktigaste arbets- redskap.
Exempel på hur vi jobbar med forumspel
vi arbetar med personalen kring olika situationer som visar på brister i bemötandet till följd av bakomliggande orsaker. Vilken människosyn ligger exempelvis till grund för hur du utför ditt arbete? Hur kan du förändra detta?
I rollspel, värderingsövningar och reflekterande samtal tränas personalen i att ändra sitt agerande och i att pröva nya vägar. Detta startar nya, utmanande och lärorika tankeprocesser.
”För att möta en annan människa måste du ha mött dig själv!”
TOMMY HELLSTEN
människosyn?Vaddå
Den ovan beskrivda modellen är endast en av många uppgifter en äldrepedagog kan arbeta med. Min önskan är att göra människor i vårt samhälle medvetna om de positiva sakerna som faktiskt sker inom äldreomsorg, då medierna är ganska bra på att dramatisera åt både extrema positiva och negativa håll eller förvränga totalt.
När yrket var ganska nytt blev Äldrepedagogen Elisabeth Benediktsson anställd inom ramen för ett projekt för att starta upp Malmö centrums guldsmycke inom äldreomsorg: Havsutterns trygghetsboende (se bild nedan). Idag är Elisabeth verksamhetschef på ett äldreboende i Hyllie som hon driver med Äldrepedagogisk anda, och hon är också aktiv anhörigsamordnare. Läs mer om Elisabeths arbete på Äldrepedagogernas hemsida.
För de som inte vistas inom omsorg kan ord som just anhörigsamrodnare vara svåra att förstå. Som samordnare för anhöriga ser Äldrepedagogen till att stödja de anhöriga som finns till vårdtagaren, den äldre personen. Är Äldrepedagogen anställd inom kommunen kan uppdraget vara riktat till alla anhöriga till äldre i hela kommunen. Oftast har anhörigsamordnaren en fokus-grupp på tex anhöriga till strokedrabbade vårdtagare eller dementa, men det kan också gälla andra kategorier.
Vår socialtjänst lag har förra året ändrats efter att man upptäckte den ohälsa som byggdes hos alla anhöriga till människor som behöver extra stöd. Förr, så BORDE kommunerna stödja anhöriga. Idag SKA de stödja dem. Oftast är det en make, maka eller barn som tar hand om sin närmaste, ofta men inte alltid kvinnor, dygnet runt. Detta är otroligt krävande och den anhörige får inte tid för vila eller för sig själv.
Som samordnare för anhöriga ser man till att skapa mötesgrupper någon gång i veckan, där man talar om de svårigheter man handskas med. Människorna får möta andra i samma situation och det kan bli en otrolig lättnad att känna att "jag är inte ensam om att känna såhär". Anhöriga bär ofta på en otrolig skuld , för de ser att de är en plikt och skyldighet att kunna ta hand om sina käraste (for better and for worse).
Jag fick möjligheten att kort intervjua Beata Bakk under mina fältstudier, hon arbetar som Äldrepedagog i Västra innerstaden och berättade om anhörigcaféet som hon höll i, att de anhöriga i början visat en otrolig frustration och ledsamhet över sin livssituation men att de efter hand gått ifrån caféet med skrattet i halsen. Verksamheten ger på så sätt befrielse och en lugn stund för de anhöriga att bara vara, prata av sig. Läs mer om Beatas arbete här i Västra innerstadens stadsdelstidning.
Under tiden som de anhöriga är på mötet, får deras närstående stöd utav hemtjänst, annan anhörig, ledsagare eller någon annan avlastning. I vissa kommuner finns särskild avlösning. Malmö centrum har startat projektet "spontan avlösning" med Annika Helm som projektansvarig. Läs mer här. Tanken med projektet är att vårdtagaren ska kunna åka med färdtjänst eller taxi till Trygghetsboendet och mötesplatsen Havsuttern på Möllevångsgatan i centrala Malmö. Här finns en dagverksamhet (Se broschyren) med stöd av aktivitetsledaren Elisabeth Parmfjord, en kvinna med mycket lång erfarenhet inom området där man arbetar nära människor i utsatta positioner. Varje morgon kommer de boende ner i samlingsrummet som fått det sociala biståndet beviljat och blir bjudna på en härlig liten frukostbuffé för ett lågt självkostnadspris. Även andra äldre i centrum som inte bor där kan få biståndet. Frukosten efterföljs av tidningsläsning och kanske memoryspel - Allt efter vad de äldre känner för att göra. Två gånger i veckan utförs sittgympa på förmiddagen, och en gång i veckan blir det musikunderhållning från någon inbjuden gäst. Från 13-15.30 håller havsutterns café öppet, i samarbete med LSS-verksamhet, då blir det bland annat bingo med givande priser (kostar 10 kronor) och ibland studiecirklar eller filmstund.
Annars, ha en underbar helg. Har njutit av en irish coffee med kisen i knäet denna fredagkväll, underbart.
Klockan är några minuter i tolv, och jag ska gå till sängs. Kanske blir det arbete i hemtjänsten i helgen.
Må gott! Ge inte opp!
FINN DIN INRE STYRKA
I yogafilosofi kan du lägga en medvetenhet om att din känsla finns. Sitt eller ligg på en plats där du känner dig trygg och bara kan vara. Döm inte vad du tänker. Se på dina tankar objektivt som moln som flyger förbi. När tanken kommer, får du sedan en känsla. Se på känslan, var sitter den, var befinner den sig i dig? Släpp den sedan, låt känslan flyta, och snart märker du att ditt sinne vandrar vidare och släpper taget. Den energi som krävdes av ditt sinne att hålla fast vi det ältande ämnet sög all kraft ur dig, och du flydde.
Ett sätt att ta dig ur eller bemästra ditt destruktiva beteenden är genom Yoga, Meditation och Mindfullness.
Ur Sanna Ehdins bok - Finn din inre styrka. Talar hon om beroenden så många av oss möter någon gång på vår färd genom livet. Berenden kan vara allt från droger till ett beteende.
"Vi blir beroende av en yttre faktor för att få uppleva de positiva belöningskänslorna som egentligen finns naturligt i oss. Droger urholkar den inre kraften, vilket gör oss svaga som individer. För att finna sin inre styrka behöver man möta och göra upp med sitt eventuella beroende.
Buddha förstod redan för över 2000 år sedan att människor behövde ta bort begäret för att kunna få ro, och han föreslog meditation för att stilla sinnet. Det höjer serotoninnivån och ger färre signaler i hjärnan, vlket gör det möjligt att "tömma tankarna". Meditation ger därför en vällustkänsla kombinerad med frid i sinnet. Qigong, tai chi och den otroliga populära yogan ger samma positiva effekt på oss, och fördelen är att effekten stärks - och vi blir starkare - ju mer vi gör det."
Motstånd
Det kan vara på din arbetsplats, i din familj, i ditt klassrum, ibland dina vänner eller inom dig.
Det kan vara ett motstånd mot en idé du har, ett motstånd i din kropp, som hindrar dig att leva så som du skulle vilja.
När vi möter motstånd känner vi oss begränsade, och vet inte riktigt vad eller hur vi ska gå tillväga för att eliminera motståndet. Ibland vet vi inte ens om att det finns där.
I många fall är motståndet inte begrundat. Du vet kanske inte riktigt var det kommer ifrån.
Det kan röra sig om förutfattade meningar, om rädsla, om okunskap.
Viktigt är att ta reda på så mycket du kan om motståndet. Prata med personen, lyssna på din kropp som säger ifrån lyssna på ditt hjärta eller ditt sunda förnuft.
Ibland hjälper det att fokusera på annat eller i sitt inre, glömma bort och sluta älta. Då löses motståndet upp och du kan fortsätta med dina planer.
Den hårda vägen är när vi inte ser någon lösning. Moment 22. Vilket val du än gör så följer svåra konsekvenser. Ta dig lite extra tid då. Fundera. Acceptera det svåra valet. Känslan kommer inte bestå, den är endast tillfällig. Det blir svårt ibland, men det är helt ok att känna så. Våga vara stilla med dina jobbiga känslor, istället för att fly.
Lita på ditt inre och på ditt sunda förnufta, våga kommunicera, våga undersöka, våga ställa den där frågan som kanske är lite väl personlig men som kan ge dig svaret. Våga vara du.
Motstånd och mod.
På ålderns höst
Och i blåsten rensas våra lungor och fyller varenda por med nytt syre.
Kinderna kallnar i vinden och löven faller.
Läpparna rosa och ögonen tindrar.
När mörkret närmar sig tänder jag ett ljus. Ett ljus för värme, hopp, längtan, och kärlek, till mig själv och allting gott.
År efter år kommer hösten till känna och åldern densamma. I mitt ansikte syns rynkor, men hösten blir densamma liksom min insida.
Jessica Lindqvist
Eva Cassidy - Autumn leaves
Vad säger din kropp?
Jag bara måste citera min underbara Yogalärares fina ord, se bloggen: malinsyoga.blogg.se:
"Tänk ändå vilket tålamod kroppen har! Den försöker hela tiden kommunicera med oss.
Genom huvudvärk, muskel- och ledvärk, magont (gaser, uppblåsthet), trötthet, ryggont, migrän, feber, förkyldning, eksem (finnar, utslag, allergi) osv osv osv osv...
Och vad gör vi? Vi undviker. Dricker kaffe, äter socker, tar en värktablett, "kör på", sover (ja, sova kan också vara ett undvikande) osv osv osv osv...
Tänk vad TACKSAM kroppen skulle bli om du MEDVETET hjälpte till. Lyssnade. Bara lite. Vilken skillnad det gör när vi uppmärksammar (dvs ger energi till) vår kropp. Vårt tempel här på jorden."
Oavsett ålder
Äldre ideal
Ses man som en fullvärdad människa eller är man till synes bara gammal vid en viss ålder? Och hur kan vi ändra inrutade förlegade bilder av äldre i vårt moderna samhälle?
Haim Hazan menar ju att äldre endast blir förebilder då de blir väl kända, som tex. artister, konstnärer, politiker, och inte förrän då tillskrivs de en roll som mer än gammal.
Hygien vs. människa?
När blev människan så förlöjligad att man är tvungen att ta på sig handskar, rock, förkläde eller dylikt för att ta i en annan människa? När det rör sig om sjukvård eller en smitta är det en sak, men ska vi bära särksilda kläder när vi i hemtjänsten går hem till de äldre och utför en hel del sociala ting? Var är männskligheten i det? Vad hände med det sunda förnuftet? Jag har förståelse för om det är en epidemi eller en allvarlig smitta man vill stoppa från att spridas, men att behöva ta på sig ett helt skyddsförkläde i plast när man bäddar sängen som vi har som standard rutin i hemtjänsten centrum, är inte det att ta i? Tar du på dig handskar och rock när du går hem till din gamla mormor?
Hur mycket större risk är det inte att vi smittar om vi springer omkring i affärer, rör vid matvaror och annat eller står på bussen eller i hissen?
Räcker det inte att tvätta händerna ordentligt, sprita och att använda handskar vid nedre hygien?
Är det bara frågan om tid innan forskarna säger att vi kommer bli överkänsliga om vi fortsätter så här?
Kommentera gärna.
Äldreboendet "Lotte" i Köpenhamn
Thyra talar om att vara en medmänniska rätt och slätt, det är det viktiga. Hon har vart föreståndare på boendet nu i 23 år. Det kommer dessutom en läkare och en psykiatriker till boendet 1 gång i månaden. Varje år åker man på semester till Italien. De äldre sätter av 500 kr/månad för att kunna resa, resten betalar boendet. Personalen som åker med får dessutom ta med familjen.
Tänk vilka möjligheter det finns. Var en del av lösningen och inte en del av problemet - GO THYRA!!!
Äldredagen Centrum och Äldrepedagogik
Vi Äldrepedagogstudenter fanns på plats. Det var utamanande att möta dessa kritiska blickar som vi i vår förhoppning vill kunna gynna i vårt framtida yrke, de äldre damerna sa rätt ut vad de tänkte. Men vi fick mycket positiv feedback ifrån de äldre främst men även från andra organisationers medverkande. Många av människorna var hoppfulla när vi talade om Äldrepedagogik och de tyckte att det var på tiden och att detta var en behövd utbildning. Jag kan bara hålla med. Sociala behov måste lyftas fram.
En frågeställning jag minns väl var från en kvinna:
-"Äldrepedagoger (Grimas), det associerar jag med något dåligt, som att ni ska lära mig någonting". Jag kunde bara hålla med henne. Jag tror att många reagerar på namnet, vilket jag själv också gjort innan jag förstod innebörden.
Tanken är inte att Äldrepedagoger ska lära de äldre, utan att de ska arbeta med pedagogiska metoder för att lyfta fram de äldres yttersta resurser, se personens möjligheter. I sjukvård glöms ofta det sociala bort, eftersom det är just sjuk - vård. Sjukdomar bekämpas med medicin och sår läggs om, men alla känslor som kommer med dessa krämpor, de glöms bort, kvar blir människan med sin tomhet. Sen moderniseringen kan man även se en diskriminering av äldre i samhället, ett ämne som vi gärna uppmärksammar.
Wikipedias definition av Pedagog är:
Pedagog kallas den som i sitt yrke använder sig av pedagogik i syfte att underlätta och befrämja inlärningen hos den undervisade.
Pedagog var i antikens Aten namnet på den slav, som undervisade herrefamiljens barn.
Den första benämningen talar väl om det syfte en pedagog har, att främja inlärningen, men kan också ses som en sångpedagog eller dramapedagog som lyfter fram individens främsta resurser och starka sidor, gör individen medveten och stärker den i olika kontexter och i vardagen.
Pedagogik är läran om utbildning, framför allt av barn. Ibland avses strategier och tekniker för undervisning; den akademiska termen för detta är dock didaktik. En mer snäv definition av pedagogik är att det är läran om undervisningen i ett sociologiskt eller kulturellt perspektiv, särskilt med avseende på individens och samhällets påverkan på varandra samt utbildningens mål och syfte. Som akademisk disciplin är det ett tvärvetenskapligt ämne som bl a innefattar allmän psykologi, ledarskap, organisationsteori, kunskapsteori, intelligensforskning, filosofi och sociologi. De filosofiska grunderna för utbildning och pedagogik studeras i pedagogikens filosofi.
Se wiki, pedagogik
Här beskrivs pedagogiken med omfånget av många olika ämnen. Första året på Äldrepedagogutbildningen berörs ämnena:
1. Socialt arbete: Med Äldre, där man undersöker i vilka olika former man kan arbete med äldre socialt. (6 hp)
2. Åldrandets sociologi: Ser man till åldrande och den äldre i samhällets större nivåer eller strukturer (6 hp), i tex organisationer. Och hur synen på åldrande är i allmänhet. Man läser om olika samhällsteorier för att förstå åldrandeprocessen i samhället.
3. Psykologiska perspektiv på åldrandet: Här talar man om äldres beteende, känslor och olika strategier för att klara av vardagen, och om många äldres psykiska mående och teorier. Vi lär oss också i alla delkurser att det inte går att generalisera. Varje äldre är en unik och personlig individ.
4. Socialpolitiska perspektiv på äldrepolitik och äldreomsorg: Här läser vi om äldre historiskt och politiskt. Vi lär oss äldre pensionssystem och de nyare. Vi berör olika lagar och reformer som gått och kommit som: Föräldraförsäkringen, Fattigvårdslagen och Ädelreformen. I alla delkurser utgår vi också från de skillnader och perspektiv som genus, kön och etnicitet ger. Tex. att det för äldre kvinnor är svårare ekonomiskt att leva då de ofta inte jobbat och eller tjänat lika mycket som männen. Dessutom är det oftast så att om man har en annan etnisk bakgrund så är man dubbelt utsatt för diskriminering eller ges en minskning av välfärd.
5. Tillämpningen: Här samlar vi all kunskap från våra tidigare delkurser och använder dem i ett individuellt arbete. Vi fick undersöka fallbeskrivningar och koppla all vår kunskap genom den litteratur vi läst under halvåret. Dessutom fick vi i grupper analysera en film ur alla vetenskaper vi läst om kopplat till åldrande och äldre. Det var väldigt givande och mycket pedagogiskt. Många var engagerade.
Här ser vi ett fint team från Malmö centrum: Peter fixare, Annika Helm som har spontanavlösning och är aktivitetsledare och Elisabeth Parmfjord aktivitetsledaren från Havsuttern, ett team som arbetar mycket pedagogiskt i min mening.
På andra terminen läser vi om Äldres livsvilkor 13 hp (bland annat om fördomar om åldrande och äldre), vi går ut i fältförlagda (7 hp) studier som är en mer bejakande och analyserande form av praktik, och vi avslutar med en forskarbaserad: Att studera åldrandet-kurs på 10 högskolepoäng.
Läs mer om andra årets kursgång: Här
Slutligen gjorde vi en sammanställning för alla besökare på Äldre dagen, där vi sammanfattade, var man kan stöta på Äldrepedagoger, Vad vi arbetar med och Hur vi arbetar:
Lön för Äldrepedagoger
För att höja statusen att arbeta med äldre och höja deras livskvalité måste också Äldrepedagoglönerna bedömmas enskilt för sig. En tvåårig eller treårig utbildning på Malmö högskola ger mer än en fokuserad inriktning. Utbildningen handlar inte om omvårdnad utan om omsorg, sociala behov och sociala aktiviteter för äldre. Utbildningen är bred och är ett helt annat fokus än det fokus undersköterskor och vårdbiträden har som är omvårdnadsorienterat. Äldrepedagogernas kompetens ligger inte i medicin och omvårdnad, utan ligger på människans sociala värld.
Läs gärna mer i Jim-alex blogg: Släpp loss de äldre
Han tar bland annat upp bristande kunskaper i social omsorg och åldrande.
Här är Äldrepedagogen Paula Klagerup, läs mer om hennes arbete på bloggen: Trygghetshotellets blogg
Gå till hemsidan Lönestatistik.se
| Medellön | Medianlön | Medelålder | Erfarenhet |
|---|---|---|---|
| 22.732 kr | 22.800 kr | 37,9 år | 5,2 år |
| Län | Medellön | Medelålder | Erfarenhet |
|---|---|---|---|
| Södermanland | 15.000 kr | 21 år | 1 år |
| Stockholm | 21.552 kr | 56 år | 6 år |
| Skåne | 22.781 kr | 37 år | 4 år |
| Västmanland | 24.000 kr | 37 år | 20 år |
| Uppsala | 24.475 kr | 42 år | 6 år |
| Lön | Andel |
|---|---|
| 0-13.999 kr |  |
| 14-15.999 kr | 9,52 % |
| 16-17.999 kr | |
| 18-19.999 kr | |
| 20-21.999 kr | 19,05 % |
| 22-23.999 kr | 33,33 % |
| 24-25.999 kr | 19,05 % |
| 26-27.999 kr | 14,29 % |
| 28-29.999 kr | 4,76 % |
| 30-32.999 kr | |
| 33-35.999 kr |
Teknik för Äldre
Ett hjälpmedel är den så kallade anhörigboxen. Den ska ge anhöriga ökad information och kunskap om hjälpmedel och ny teknik som underlättar olika sysslor och som ökar säkerhet och trygghet.
Eller se videon om Aina som får stöd av den så kallde giraffen i hemtjänsten. Aina och giraffen
Nationellt kompetenscentrum - Anhöriga
Om anhörigstöd
Personer som ger stöd-, omsorgs- och vårdinsatser till närstående behöver stöd. Det har blivit alltmer uppenbart. Det är viktigt både för den anhörige men också för samhället. För anhöriga handlar det om ett individuellt anpassat anhörigstöd, samt att de får bekräftelse både som anhörig och som kunskapskälla. Det handlar också om att anhöriga behöver vila och att få tid över för sitt eget liv. De behöver också kunskaper och färdigheter för att kunna klara av vårdsituationen på bästa sätt.
Enligt Socialtjänstlagen 5 kap. 10 § ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.
Äldrepedagoger har en stor roll i att finna dessa anhöriga i samarbete med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten och på boenden. I vissa stadsdelar i Malmö stad arbetar Äldrepedagogerna med uppsökande verksamhet, som innebär att de skickar ut information att de finns till alla som fyllt 70 år (Åldern olika i olika stadsdelar). Därefter ringer de runt och presenterar sig för att sedan träffa den äldre antingen hemma eller på annan plats. Äldrepedagogens uppgift är att tillvarata den äldres önskemål och resurser, se till önskade behov eller sprida information och kontakter till den äldre om olika träffpunkter. En del äldre blir allt mer ensamma då många i deras umgänge också blir äldre och går bort. Kontaktnäten minskar och de sociala kretsarna krymper. Äldrepedagogen är mer ett medel och en möjlighet att vägleda och stödja äldre än ett tvång och en början till större hjälpbehov. Det kan kännas tryggt att ha någon att vända sig till även om man inte är i behov av vård. Ibland kan man bara behöva någon utanför ens umgänge att prata med.
I vissa stadsdelar har äldre anhörigcafé och anhörigcentrum. Här har anhöriga möjlighet att träffa andra i samma situation. De kan ha varit med om att ta hand om sina sjuka makar, föräldrar eller vänner. I någon stadsdel finns särskilda grupper för anhöriga till strokedrabbade och även anhöriga till dementa. Här får de möjlighet att öppna sig och berätta om alla jobbiga känslor som de inte kan prata om på andra ställen. Efter en intervju i en stadsdel fick jag höra om ett anhörigcafé där man gick från samtal med gråt och tunga känslor till lättsamma samtal med massor av skratt och roliga samtalsämnen. Hela gruppdynamiken förändrades och de anhöriga fick chansen att skratta efter att ha pratat ut.
Till Malmö stads hemsida om Anhörigstöd
Till specifikt anhörigstöd för äldre i Malmö stad
Äldrepedagogernas förening
Äldrepedagogerna är en ideell förening för yrkesverksamma äldrepedagoger, studerande och andra som är intresserade av äldrepedagogik. Föreningen arbetar för att sprida kunskap om äldrepedagogik och för att skapa forum för kunskapsutbyte.
Föreningen startades av de första studenterna på Malmö högskolas äldrepedagogutbildning (120 hp), en utbildning som startades 2003 och är den första i sitt slag i Sverige. Läs gärna mer om utbildningen genom att klicka på länken. Det är Sveriges enda högskoleutbildning i äldrepedagogik.
Köp vår föreningspins med texten ”Äldrepedagogerna”. Skicka din beställning till vår mejl. – Pris 25 kr:
Vill du bli medlem? – Välkommen att höra av dig!
Till: Äldrepedagogernas hemsida.
Skönadalshemmet Simrishamn 2009
Det blev lite blandade snapsvisor enligt klassiska melodier:
Melodi: Skånska slott och herresäten
men ordspråket heter ju: "Säg det med toner".
Högt ärade gäster, så roligt ni kom,
om gillet blir trevligt så gör vi det om.
Av sorlet jag hör att här börjar bli stämning,
töm glasen och faten, så slippa vi lämning.
Ja,drick och var glader, skämt alla vi tål
och hjärtligt välkommen, nu säga vi skål.
En ensammer jäkel gör alls ingen glá. Båd ́ flickan och flaskan, dom börjar vid munnen. Ja, se ́n är ju all karaktären försvunnen.
För vem kan väl sen ta det sakligt och kallt. Nej, har man fått smaken, så vill man ha allt.
SKÅNINGEN
Melodi: Elekticitetsvisan
Tage Danielsson
Varenda skåning han tycker om den redet helskånska maden
å all den kärlek te maden som han finner på de skånska faden. Å de e bra for en blir så go
när en har fåd nått i maven
For får en eda i lugn och ro
så blir en inte le och knaven
Refr.
Ja, stuerompesö å kapprocka sill, himmabagad blandning, go sill i dill purravälling å så dricka blanning till de å nånting for en skåning
Så la voss baga ett sejtebrö
å brygga slånvin te hösten
lä brännesnuda å sillasl
for maven bli den rätta trösten Å Huldas tårta me havragryn å farmors frasig plättar
å Ingrids kryddsill e bäst i byn Ja, skånemad som mättar
Refr
Nu e de tid te å lua ål
å baga gorån å våfflor
å fylla grydan me varkenskål
å stega kagelonspanntofflor
Nu kan vi brygga vår egen besk for vi har malört i haven
så om vi eder for mied fläsk
så får vi inte ont i maven
Refr
Så la voss eda vårt släbosnus
å dricka vin utå fläder
å hålla gille i skånska hus
som gille höls av våra fäder
Så la voss dansa tess en blir svitt å sjonga gla ́a å mätta
å la voss sedan gå var te sitt när vi e sömneda å trötta.
Refr
Anita Lindblom
Sånt är livet ! Sånt är livet !
Så mycken falskhet bor det här.
Den man förlorar, vinner en annan,
så håll i vännen, som du har kär !
Hon (han) kom om våren, som en vårvind.
Min kärlek fick hon (han) och allt hon (han) tog.
Men så kom hösten och den kärlek
hon (han) svor var evig bara dog.
//: Ja, sånt är livet ! Sånt är livet !
Så mycken falskhet bor det här.
Den man förlorar, vinner en annan,
så håll i vännen som du har kär ! ://
Hon (han) fick en annan. Jag har sett dem.
Hon (han) verkar lycklig, och han (hon) är ung.
Det jag har lärt mig, är just detta:
När hjärtat svider - sjung, blott sjung !
För sånt är livet ! Sånt är .....
Vårt liv är fattigt utan kärlek.
Jag fick en annan som har mig kär.
Vars (hans) gamla kärlek har fått korgen.
Han (hon) undrar säkert vem jag är !
Men sånt är livet ! sånt är .....
Melodi: Du ska få min gamla cykel när jag dör
Vi har ätit och vi mår så väldans bra
och nu vill nog säkert alla kaffe ha
snart så fån ni höra stönen
när vi sjunger kaffebönen
Det skall höras långt, långt ut i denna sta´
Kaffe, kaffe, kaffe, konjak och likör
ger åt alla här ett riktigt gott humör
Och det kan ni ger er katten
vi ska sitta hela natten
dricka kaffe, kaffe, konjak och likör
Kalle Scheven bland´ kaffe sitt med kron
det var medicin han hade denna tron
och man blir ju allt en rask en
när man dricker kaffekasken
jublar högt i skyn och sedan tar man ton
Text: Olle Adolphson
Melodi: 34:an
Denna kåk har varit våran uti många Herrans år,
denna kåk har varit vår och det har nog satt sina spår.
Denna kåk den har hängt i och den har stått i vått och torrt,
men nu är det slut på det för nu skall trettifyran bort.
Ja, nu är det slut på gamla tider.
Ja, nu är det färdigt inom kort.
Nu ska hela rasket rivas,
nu skall hela rasket bort,
så jag tar farväl och
stora tårar trillar på min kind.
Nu är det slut på gamla tider,
nu går trettifyran i himlen in.
Denna kåk var ganska rar och släppte solsken till oss in,
den var också generös med fukt och kyla regn och vind.
Den var snäll och lite gnällig och den ville alla väl.
Den var vår i alla väder fastän gisten ful och skev.
Ja, nu är det slut...
Här i kåken har vi härjat sen vi alla varit små,
här i kåken klådde morsan vice värden gul och blå.
Ja, vår kåk har fått stå pall för smällar hårda så det dög,
som när farsan gick genom väggen så att spån och plankor flög.
Ja, nu är det slut
Halta Lottas krog Bröder, viljen I gå med oss Bröder, viljen I gå med oss Bröder, viljen I gå med oss, uppå halta Lottas krog i Göteborg. Ja, visst vilja vi gå med er Ja, visst vilja vi gå med er Ja, visst vilja vi gå med er uppå halta Lottas krog i Göteborg. Femton öre kostar supen Femton öre kostar supen Femton öre kostar supen uppå halta Lottas krog i Göteborg. Vi som inga pengar hava Vi som inga pengar hava Vi som inga pengar hava uppå halta Lottas krog i Göteborg. Varmed skola vi betala Varmed skola vi betala Varmed skola vi betala uppå halta Lottas krog i Göteborg. Med kyssar skola vi betala Med kyssar skola vi betala Med kyssar skola vi betala uppå halta Lottas krog i Göteborg. Vem skall dessa kyssar hava Vem skall dessa kyssar hava Vem skall dessa kyssar hava uppå halta Lottas krog i Göteborg. Halta Lotta har en syster Halta Lotta har en syster Halta Lotta har en syster uppå halta Lottas krog i Göteborg. Hon ska dessa kyssar hava Hon ska dessa kyssar hava Hon ska dessa kyssar hava uppå halta Lottas krog i Göteborg. Halta Lotta hon är döder Halta Lotta hon är döder Halta Lotta hon är döder uppå halta Lottas krog i Göteborg. Halta Lotta är begraven Halta Lotta är begraven Halta Lotta är begraven uppå Norra kyrkogår'n i Göteborg. Hundar pissa uppå graven Hundar pissa uppå graven Hundar pissa uppå graven uppå Norra kyrkogår'n i Göteborg. Maskar kräla uppå liket Maskar kräla uppå liket Maskar kräla uppå liket uppå Norra kyrkogår'n i Göteborg. Staten har nu tagit över Staten har nu tagit över Staten har nu tagit över uppå halta Lottas krog i Göteborg. Femtio öre kostar supen Femtio öre kostar supen Femtio öre kostar supen uppå halta Lottas krog i Göteborg.
Teaterfestivalen Lund
En liten reflektion som jag vill delge.
Jag var med på en Workshop av Äldrepedagogen Jenny Skoglund, som gick under namnet ”ÅLDRANDETS MÖJLIGHETER”. Workshopen gick ut på att delta i metoden ”Story Dialog metoden”.
Vi satt på Lilla teaterns scen i Lund, i två grupper á la sex personer. Vi hade helt olika bakgrunder men möttes på workshopen i samma syfte, att lyfta och prata om ett ämne som berörde oss alla mer eller mindre. Vi fick ett litet häfte att följa under Jennys vägledning och började ivrigt prata om Åldrandets alla svårigheter. Det var min upplevelse. Tanken var egentligen att se på Åldrandets möjligheter men på något sätt var det svårt för vår grupp att styra tankarna åt det hållet. Vårt diskuterade ämne kretsade kring hur man vill bo på äldre dagar, och vilken inverkan boendeformen har på en, om diskriminering, om tvånget att sluta arbeta, om personalens påverkan i hemtjänst och på äldreboenden, ensamhet och om hur man som personal kan bli avsnäst om man är för engagerad. Det var en kvinna som just fått höra detta av sin chef: ”Tagga ner ditt engagemang”. Vilken otrolig kränkning. Många kände igen sig, att man kan känna sig lite hämmad på sina arbetsplatser, och vi frågade oss – varför?
Efter en lång diskussion kom vi fram till att en persons engagemang ställer krav på andras engagemang, och vissa vill helt enkelt inte engagera sig, de stagnerar och nöjer sig så som det är.
Och här fick jag en liten insikt, att det är just det ”Äldrepedagog-tänket” inte gör, det nöjer sig inte, vi vill göra mer, göra större skillnad, påverka, förbättra, se det som fungerar när ingen annan gör det. Tack för insikten Jenny Skoglund*
och Åldrandets möjligheter är stora =)
Den andra upplevelsen var
PARA DORES FEMININAS, som kan ses ovan
CIA DE THEATRO FASE 3.
Föreställningen spelades endast för mig under tre minuter i världens minsta blackbox. Jag blev placerad i rummet, där var en spegel framför mig, jag kunde se mig själv. Det blev mörkt, musik sattes igång, ljuset dimmades på och i det grummliga ljuset kunde jag se en äldre kvinna i en vit klänning och med ett vagt leende snurrar hon sitt solparaply och går mot mig. Sen stannar hon och stirrar förnöjt in i mina ögon. Jag rös i hela kroppen. Det var som att hon såg igenom mig. Som att hon var jag, och att det var jag om sextio år. Jag log tillbaka. Hennes ögon sa: "jag vet vem du är för jag är du, vi är samma person". Hon började prata på portugisiska som jag inte förstår, men jag förstod ändå.
Vikarier i hemtjänsten begränsas följa lagen
Jag tänkte varje dag i början av perioden, det här kan jag tänka mig att arbeta med hela livet. Men någonstans sipprade energin ur mig. Små konflikter, skitsnack i personalrummet och mindre stöd från högre instanser gjorde mig trött. I slutet av sommaren gick jag mer som en zombie, utförde det som stod på pappret, och om jag hade energi över den dagen så la jag den på att stanna lite längre och prata med de äldre jag gick till, då jag anser att det sociala är en av de viktigare areorna. Flertalet cafébesök med de äldre betaldes av mig själv för att slippa konflikter, det var inget som stod på schemat. På eget bevåg.
Saker jag sett som nog skulle bedömmas som Lex Sarah enligt SoL (Socialtjänstlagen 14 kapitlet) vart svåra att rapportera.
1. Det finns inga undanflykter att inte följa lagen.
2. Det står i lagtexten att möjligheter till dokumentation ska vara lättillgängliga för personal.
3. Så är inte fallet för vikarier.
Situationen för mig och många av landets vikarier inom hemtjänsten är som så här:
På utbildningen fick vi lära oss om dokumentationsskyldighet. Sämre var utbildningen på att uttrycka hur viktigt det är att dokumentera, inte för att sätta dit någon eller ge någon sparken, utan för att hålla en god verksamhet med god kvalitét. Det är när dokumentation inte görs som det går snett, och rätt som det är kommer man hem till Ivar 80+ som trots inköp av hemtjänstpersonal har fullkomligt slut på toapapper och i all skam gömt sina handdukar som han använt istället. Eller när man frågar om blinda Signe vill gå ut på promenad, och hon blir förvånad och säger men de sa att det var regn idag fast solen strålar. I båda fallen är den största uppmärksamhet man kan ge händelserna att dokumentera. Namn behöver inte nämnas. Att arbeta heltid i omsorg kan lätt bli ett instrumentellt slentrianmässigt arbete om man inte dokumenterar, reflekterar och utbyter tankar angående de situationer som uppstår. När slentrianen är invand blir det en plåga att gå från vårdtagare till vårdtagare och peronalen hittar ursäkter för att få komma till lokalen fortast möjligt. Jag vet. Jag har varit där, och jag kommer säkert hamna där igen
Det goda exemplet är de hemtjänstgrupper som faktiskt fungerar. Där personalen söker stöd och råd hos varandra i olika situationer, "hur skulle du gjort? Vad bra, men då provar jag det". Eller den kvinna jag jobbade med för några veckor sedan som byggt upp en god relation genom att reflektera över vårdtagarens beteende och prata med vårdtagaren om det. I dag kan de öppna sig och känner varandra utan och innan. Kvalitén och tryggheten blir så mycket högre.
Så till det slutgiltiga problemet:
Vikarier får inte alltid inloggningsuppgifter och lösenord för att gå in i det nätbaserade dokumentationssystemet för att anmäla missförhållande enligt SoL eller avvikelserapporttering enligt HSL (Hälso och sjukvårdslagen). Hur är det i eran kommun, stadsdel? Delge gärna.
Vi ombads ta kontakt med en av de ordinarie i personalen då vi ville dokumentera en händelse. Ofta fanns det inte tid att söka upp någon, då alla var på olika håll, eller så möttes jag av motfrågor då jag skulle dokumentera. Dessa hinder var en stor anledning till att dokumentation av mig och andra vid flera tillfällen inte skedde alls.
Personal behöver coaching i hur man samarbetar och hur man dokumenterar och att alltid delge vårdtagaren när dokumentation gjorts, vilket också står i lagtext. Hur gör man när man ska dokumentera? (Dokumentationsskyldighet enligt SoL) Dokumenterar man händelsen eller personalen som vart bristfällig, och hur berättar man för in kollega att "du, jag var tvungen att skriva att Blinda Signe berättade för mig att du brukar säga till henne att det regnar när ni ska gå ut på promenad". Äldrepedagogik, väx och låt dig coacha personal i sådana situationer. Hur kan vi arbeta med att uttrycka subjektiva känslor i ett system som är så instumentellt och inhumant som det är nu i vården? Alla frågor som kan göra äldreomsorgen bättre är värda att beröra även de tabubelagda ämnen där man förvänats hålla kollegorna om ryggen, men enligt lagen inte får.
Det Salutogenetiska Perspektivet och Gerotranscendensen
I teorin och praktiken ser man till det friska, eller det som faktiskt fungerar hos individen oavsett funktionsnedsättningar. Om individen kan lära sig bemästra svårigheter genom att lägga fokuset på annat håll så blir livsglädjen större. Det behöver inte betyda att krympa sin livsvärld utan att lägga fokus på annat håll, på något som ger en mer i utbyte.
En teori av Lars Tornstam (Gerontolog, teoretiker i läran om åldrandet) är att äldre som lyckas med detta breddar sin inre livsvärld, liksom zenbuddhisterna och finner en större inre harmoni.
För att ta teorin, Gerotranscendensen ett steg längre, är det någon som märkligt nog känner en äldre, eller rentav känner såhär själv? Teorin beskriver också att den inre mognaden blir fullkomlig och att den äldre känner sig ett med allt och att när döden väl kommer så känns den helt naturlig. De gerotranscendenta äldre visar sig utveckla sina nära relationer djupare och släpper onödiga ytliga kontakter och materiella saker blir mindre relevant. Det vikitgaste blir den inre subjektiva känslan. Teorin är den första i sitt slag som inte stämplade äldres leverne till ytterligheter. Antingen sågs äldre i medier och samhälle som ensamma och passiva i bruk av vårdperonalens händer, eller så var de hurtiga, aktiva och glada. Tornstam ifrågasatte forskningsresultaten och började analysera och bygga på sin teori, som idag är en av de större teorierna för att förstå åldrande processer och det är också en positiv sådan. Teorierna som fanns förr var uppkomna av vita medelålders män från medelklassen och inte frågade man efter de äldres upplevelser.
Äldrepedagogik
Så vad läser vi om, och vad är en Äldrepedagog? Vad kommer Äldrepedagogen arbeta med?
Detta är frågor jag ställt mig hela tiden. Och det var inte lätt att gå ut i fältstudier dvs en mer bejakande form av praktik i arbetslivet när ingen visste vad det var man skulle studera till.
Utbildningen är dock inte så ny längre. Den kom 2003. Förfrågan på Äldrepedagogarbeten i framtiden är enligt prognosen stor, och det har jag märkt redan detta förstå år. I hela Europa kommer ett stort antal människor pensionera sig de närmaste åren. I sverige kommer den äldre befolkningen ta upp från 20-25%. En lösning på detta åldersspann är Äldrepedagogutbildningen. Dessutom kan vi se att det moderna samhället nästintill utrotar jantelagen som var så utbredd i Sverige för hundra år sedan, vilket i min teori bidrar till att äldre inte är och kommer vara lika försiktiga som de är varit innan. Med tanke på att de ställer högre krav och att de blir fler kommer hela omsorgssystemet behöva göra en hel del förbättringar och svåra förändringar, detta är ett område på kartan som en Äldrepedagog kan jobba med.
I punktform kommer här andra uppgifter en Äldrepedagog kan tänkas utföra:
- Hälso- och aktivitetsinspiratör i kommunernas öppna förebyggande äldreverksamhet och på äldreboenden.
- Planera, organisera och leda dagverksamhet. Samtalsgrupper och individuella samtal.
- Existentiella samtal är väsentliga i äldrepedagogik.
- Projektorganisatör inom Äldres intressen och inom omsorg.
- Samordnare av anhörigstöd: utbildning, rekreation, initiera anhöriggrupper, leda samtal, organisera utbildningsinslag, informera om kommunens och andra aktörers stöd.
- Skapa nätverk och möjligheter till kontakt mellan äldre som bor hemma eller mellan äldre på särskilt boende.
- Aktivitetssamordnare på seniorboenden eller träffpunkter.
- Samordnare av samarbete mellan kommuner, frivilligorganisationer och bostadsbolag.
- Arrangera utbildningsinslag, seminarier och coachning för personal av alla kategorier om åldrande, bemötande, demografi mm.
- Egna företag som tex. Äldregym m,m.
I min mening kan en äldrepedagog vara anställd i offentlig verksamhet, privat organisationer, eller i eget företag. I äldreomsorg ser äldrepedagogen utifrån de äldres perspektiv när andra har svårt att göra det. Äldrepedagogen stödjer personal i bemötande, och kan ta upp diskussionsämnen son sällan blir belysta. För att öka statusen att arbeta med äldre arbetar äldrepedagogen med att coacha personalen i att reflektera över olika situationer som berör de äldre. Det kan vara ämnen om äldre och sexualitet, äldres normer och värderingar, det moderna samhället för äldre, om förluster för äldre, om diskriminering och om psykisk ohälsa och hälsa. Äldrepedagogen har i sin utbildning analyserat det Salutogena perspektivet som talar om att se på den äldres hela livsvärld. Det är inte bara det faktum att gamla Greta fått bistånd beviljat med hemtjänst varje morgon, middag och kväll, utan att Greta faktiskt är en människa därbakom som levt ett längre liv och har sina kulturella, politiska och personliga uttrycksramar, oavsett så är det inte för oss att dömma. Det salutogena perspektivet uppkom genom Aaron Antonovsky, en man som hade tröttnat på den medicinska och patogen (sjuka) inriktningen i vården. Han menade att man bara såg det sjuka hos människorna man behandlade, det patogena, och arbetade på sin teori. Han jobbade sedan fram en metod kallad KASAM (Känsla Av Sammanhang) som ka vägleda oss att förstå en människa som har det svårt. Han redogjorde för KASAMS tre stödord: Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Om den äldre har dessa tre verktyg, kan hantera den jobbiga situation som uppstått trots funktionshinder, kan begripa varför saker och ting är som de är och kan känna meningsfullhet i livet så ger dessa tre en större möjlighet till ett gott, och mer kvalitativt upplevt liv. Dvs den äldre är närmare att känna glädje och lycka i sin vardag.
Läs mer på: Äldrepedagogernas hemsida
Eller på Äldrepedagogutbildningens sida: Äldrepedagogprogrammet
Välkommen Alla intresserade!
Har just avslutat ett 4-timmars pass i hemtjänsten, vilket jag gör några gånger i veckan. Kommer hem och det kliar i fingrarna efter att få skriva om detta ämne som jag brinner för.
Jag kommer skriva om erfarenheter och upplevelser vad gäller åldrande och äldreomsorg.
Och här följer en kort presentation av mig och mina erfarenheter.
Jag läser nu tredje terminen på Äldrepedagogutbildningen. Har en bakgrund där jag arbetat 2 år inom LSS (Lagen om service och stöd för vissa funktionshindrade) som personlig assistent till fyra olika vårdtagare. Anledningen att jag jobbade hos så många var att det inte fanns heltidtjänster, något som jag såg vart väldigt vanligt i kretsarna. Assistansbolagen var Frösunda LSS, Assistansia och SMIL (ett kooperativ). Jag har också bakom mig sommarvikariat på särskilt boende i Simrishamn, och arbete i hemtjänsten i Malmö stad.
Innan jag klev in i vården gick jag en Yrkesdansutbildning på gymnasial nivå, arbetade som musikalartist på Mallorca, frukostvärdinna och servitris på hotel, garderobiär på Big Bowl och var även ett år på Burger King i Göteborg där jag tidigare bott i fyra år.
På högskolan har jag tidigare läst 6 månader i lärarutbildningen (30 högskolepoäng), Psykisk Ohälsa (8 hp) och funktionshinder och kulturliv 15 (hp). Ett högskolepoäng motsvarar ungefär 1 veckas heltidsstudier.
Jag är engagerad i Äldrepedagogföreningen sen Augusti 2011 och har även fått en plats i studentfullmäktige på Malmö Högskola, Hälsa Samhälle.
Jag ska försöka skriva så fort jag har tid, och ser fram emot inlägg och kommentarer. Min tanke med bloggen är att förmedla tankeutbyte angående Äldrepedagogik, sprida pedagogikens budskap och höra reflektioner över mina och andras upplevelser både inom och utanför äldreomsorg. Jag kommer även beröra psykisk ohälsa och existentiella tankegångar och olika fördomar angående äldre och åldrande. Min text kommer vara något akademisk och kommer föutom ålder ge perspektiv på kön, etnicitet och sexuell läggning, men texten kommer även vara personlig.
Nu kör vi!
