HOPE


Cause the negative ones won´t help you.

Prospektet / B-uppsatsen snart klar!

I vår tar vi Äldrepedagogexamen. Klassen har tagit mod till sig, gått ut i verksamheter och ja - samhället och hittat var äldrepedagoger kan göra skillnad genom interventioner för äldrepedagogiskt arbete för att främja äldres situation på olika sätt. Det har gjorts foldrar/broschyrer/framföranden. Själv har vi i min grupp redovisat vad äldrepedagoger kan göra i hemtjänst, särskilt boende och uppsökande versamhet för en vård och omsorgschef och en enhetschef, i hopp om att sprida kunskapen om äldrepedagogers kompetens och äldrepedagogiskt arbete i dessa verksamheter inom äldreomsorgen. Det var inte lätt, förhoppningsvis fick de en klarare bild, och ännu en B-uppsats hade riktningen att stärka etableringen av yrket.
Fler prospekt/B-uppsatser här.
Nu är vi ganska skoltrötta =)

Sharifa Hassani, Jessica Lindqvist & Malin Berg

BLOMMANDE ÅLDERDOM

Följ länken

Kultur och kreativitet i äldreomsorgen -
Utvärdering av projekt "Blommande ålderdom"


Läsvärd blogg om Yoga, Livet, ALLT!

YOGIPAL




Gerotranscendensen & egots identifikation

Bygga på teorin om gerotranscendensen genom egots identifikation?

Teorin om Gerotranscendensen (Tornstam, 2010) menar att vissa på ålderns höst går in i detta tillstånd och ser sig som en del av världsaltet, en mening med det levda livet skapar en känsla av tillhörighet i ett större sammanhang. Materiella ting blir mindre betydliga, detsamma gäller ytliga kontakter. Den äldre känner att livet på jorden är en mindre framstående del av det som kommer efteråt, och känner sig mer i upplösningstillstånd, nära till andlighet och att gå upp i kosmos än tidigare.

 

Den andlige läraren Eckhart Tolle (2005) beskriver i sitt verk En ny jord om tankens kraft och egots identifikation med alla former. Han menar att all identifikation vi gör skapar bindningar för att förstärka/förtydliga och lyfta vårt JAG, vår sanna identitet, men detta är endast egots konstellation. Identifikationerna ligger i allt vi äger och allt vi gör. Kläder, ting, möbler, våra hem, våra vänner, vår partner, vårt yrke. När en bindning skapats och vi riskerar att förlora objektet utbryts känslor av att vårt JAG ska upplösas, att vi ska förlora vår identitet. Vi blir rädda att förlora oss själva. Tolle (a a) beskriver att individen som är medveten om identifikationen har lättare att inte identifiera sig och därför närmare till att låta själen frias sin fångenskap av materien. Vår inneboende identitet är formlös, fri. Då vi inte heller talar genom egot: vem vi är, kan vi vara allt det som vi faktiskt är, utan begränsningar. Dock hittar egot snabbt en ny form att identifiera sig med.

 

Äldre i ett gerotranscendent tillstånd har kanske funnit en väg att inte identifiera sig. Sen kan jag undra, är detta läge endast åldersbetingat? Vilka kopplingar finns det till andra transcendenta tillstånd? Är det särskilt då man blir gammal?

Vid kaos och livskriser kan vi antingen bli bittra, stagnera eller kapitulera och acceptera. Det sistnämnda alternativet möjliggör för oss att se sammanträffanden med mening, det var ämnat, ödet etc. När vi kapitulerar överger vi egots styrning och en ny dimension öppnas i vår medvetenhet (a a).

 

Vissa eller många identifierar sig med rösten i sitt huvud: De nästan tvångsmässiga tankarna och känslorna som åtföljer dem. Själva kärnan av vår tankeaktivitet är egots kärna, och det är de tankar som styr genom vår starkaste identifikation, ihär ligger vår kultur "jag och min historia", vår moral, våra värderingar, och allt annat (a a).

 

När du ser ditt ego tala tydligt, och förstår innebörden av det kan du nästa skratta åt det, då bryts också bindningen och identifikationen mer eller mindre.

 

Så, för att sätta detta i ett äldrepedagogiskt sammanhang: Äldre som enligt disengagemangsteorin (Tornstam, 2010) "drar sig undan samhället" kan mycket väl frångå egots struktur, och har därför inte behovet att identifiera sig. De kanske inte har behov av att tillhöra större sociala sammanhang eftersom de undermedvetet genom år av igenkänning förstått egots identifikation vid falska former. De förstår något mer. Teorin om gerotranscendensen går absolut inte att sätta på alla äldre individer, men den är ett faktum, och det är väl för att den är en följd av en individuell utveckling. Vissa infinner en större andlighet tidigt i livet, andra gör det aldrig. Men just av åldrandets konsekvenser kan man applicera teorin om gerotranscendensen.

Enligt aktivitetsteorin (a a) infaller många rollförluster på äldre dagar och detta ger en relavans av att hålla sig aktiv som samhällsmedborgare och i social gemenskap. Motsägande blir det då när gerotranscendensen och disengagemangsteorin menar att den äldre naturligt drar sig undan, men Tolles diskussion om Jagets frigörelse möjliggör än mer för den äldre att förstås genom en ny utvecklingsfas, en fas som inte kan upplevas tidigare i livet, en rikedom yngre människor inte kan få. Ofta jämförs äldre med medelålders. Den äldre som minskar sitt sociala utbyte, och övriga aktiviteter "går mot sitt slut", det accepteras inte som en utvecklingsfas i sig att gå in i det gerotranscendenta tillståndet.

 

Äldrepedagoger innehar och uppmuntrar till utveckling genom individuella lösningar. Därför krävs det mer forskning på området. Äldre är inte en homogen grupp, utan måste förstås liksom alla människor genom många olika teorier, men utifrån ett gerotologiskt perspektiv. För inte längesen kopplade man Bowlbys anknytningsteori till äldre både genom narrativa metoder som Adult attachment theory men också på andra sätt. Anknytningsteorin är en av de största, mest omskrivna teorierna i världen, som skrider över sociologiska, psykologiska & kliniska områden (Cassidy, Shaver, 2008). Även äldre kan genom teorin skapa förståelse för sig själva och andra genom den. Livet blir mer hanterbart, begripligt, och förhoppningsvis mer meningsfullt (Tamm, 2004 se: KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Hoppeligen kan även gerotranscendensen bli större, en navigatorkarta åt vad som kan komma, en strävan/längtan, utan att se tillbaka, en teori för utveckling framåt, fastän man är gammal. En tanke som påtrycker att man inte bara ska leva när man är ung.

More to come.

Eckhart Tolle

Lars Tornstam

 


Föreningen Äldrepedagogerna på Vigs Ängar

Följ Länken!
















Stötta de ideella eldsjälarna: Vigs Vänner
Tack för vi fick komma!

HEJA ÄLDREPEDAGOGER!!!

HEJA ÄLDREPEDAGOGER OCH ÄLDREPEDAGOGIK!

Mer ömsesidig förhållning! Mer förståelse för den äldre i helhet - sociokulturell varelse oavsett ålder med en mångfald unika behov! Förståelse och teorier om att åldras i samhället. Vad är livsloppsperspektiv? Äldre och sexualitet - hur ser samhället på det? Se individen, inte sjukdomen och rynkorna. Gerotranscendensen! Livsvärlden! Hur tillämpas forskning och teorier i praktiken? Och hur gör man det med en pedagogisk tanke bakom? Salutogent! KASAM! Existentiellt. Kulturellt.

Mer utveckling! Mer möjligheter! Äldrepedagogers förebyggande arbete hindrar en kostsam utveckling! WIN WIN!

Äldrepedagogiska metoder: Narrativt, Story dialogue telling, Adult attachment theory, Framtidsverkstad, Motiverande Samtal (MI), Uppskattande intervju, Rollspel, Forumspel, sång, dans, reminiscensmetoden, validationsmetoden, bildning, bildanalys, filmanalys. More to come.

Utveckla äldreomsorg, det behövs nytt tänk, utveckla samhällets syn på att åldras! Den demografiska försörjningskvoten ställer otroliga krav på den arbetande gruppen när de äldres resurser inte tas till vara - MENTORSKAP!

OCH MYCKET MER! Stötta äldrepedagoger och äldrepedagogisk utveckling du med: ÄLDREPEDAGOGERNA

Lev så länge du lever och inte bara så länge du är ung.

 


Andlighet, existentiellt som äldrepedagog

Den största utmaningen är inte att möta omvärlden, det är att möta sig själv.
Det postmoderna informationssamhället kan ställa till det för en del. Vi matas. Ständigt. En del människor går vilse i en djungel av stimuli. En kortsiktlig lösning kan vara att söka utåt. Substitut finns lätt till hands för att få vardagen att hålla, men inte långsiktligt, den stora prövningen är att söka inåt, finna frid, ro. The greatest goodness is a peacefull mind. Det finns världar inuti världar. Find your own.

Vad mer är livets frågor? Och vilka frågor kan man möta i arbetet med äldre? Hur stöttar man indviden till att möta sig själv, uppmuntran mot ett gerotranscendent leverne?

Vad är meningen med livet? Varför finns jag? Gör jag nytta här? Vem märker om jag försvinner? Är vi endast vår handling? Vem betyder jag något för när min handling är vag? Behövs jag? (Sittande i rullstol på 50 kvm, 24/7. Det finns regler för hur länge husdjur får vara ensamma, människor då?)

Jag mötte en dam när jag arbetade i hemtjänsten en dag. Hon sa just detta, ställde dessa frågor. Även om jag inte har svar så tror jag ändå att det var skönt för henne att vädra tankarna, att dela dem med mig. Än mer när jag lyfte egna livets frågor. Det blev ömsesidigt då. Vem bryr sig om att linda benen och knapra piller när ensamheten och tankarna strömmar? Inte jag i alla fall.
ÄLDREPEDAGOGIK - möt individen med ett äldrepedagogiskt förhållningssätt.



Presentation av vår Framtidsverkstad

Idag presenterade jag och mina klasskamrater framtidsverkstad som metod och hur den kan användas i arbete med/för äldre.

Framtidsverkstadens faser. Konstnär: Diana Andriadidis


Britta & Hamideh kramas


Sharifa, Jessica, Malin


Sköngröna Agneta förevigar.
More to come...
Mer om metoden här: Att bryta vanans makt



Vanliga föreställningar om äldre i äldreomsorgen

"De aggressiva gamlingarna" - skulle kunna vara att hen är ledsen över något.
Gamla har dåligt minne, för man blir ju dement på ålderns höst.
Personen osynliggörs, och man lyfter fram hur bitsk, ambivalent hen är. Personal formar ord som: "Hon är lite psyk/har svaga nerver", människan bakom erkänns inte.
Om de äldre i äldreomsorgen ställer krav, sätter man åter adjektiv på dem, hen är si eller så, personen bakom försummas åter.

Dessa berättelser som dyker upp är så tråkiga att höra på. Jag upplever inte att all personal talar i spåren, men generellt syns/hörs fantasiproduktionerna i alla verksamheter (särskila boenden, hemtjänst, privat & kommunalt). En hel del vikarier som kommer in och arbetar köper snabbt jargonger om de inte har ett kritiskt kunskapstänkande, och dras fort in i det varandet.


Arbete i hemtjänsten
Jessica: "Nu ska vi in till Klara, har du varit där innan?"
Jonas: "Nej, men jag har hört att hon kan vara lite ilsken av sig"
Jessica: "Ok, vem har sagt det? Det kan jag inte hålla med om, hon är hur go´som helst"
Här kan vi fråga oss vilka bilder personal ger varandra.


Jessica i hemtjänst: "Saga var lite ledsen igår, men vi kan ju ta det så sakta och någon av oss kan stanna och prata med henne innan vi går"
Johanna: "Ok, jo jag har hört att hon kan vara ganska känslig".
Jessica: "Hm, nja, känslig och känslig, jag hade också vart ledsen om jag satt ensam hela dagen och min man gått bort för ett tag sen"
Det är liksom inte ok för de äldre i äldreomsorg att uttrycka svåra känslor.



ÄLDREPEDAGOGER BEHÖVS. FÖRESTÄLLNINGAR HÄMMAR MÖJLIGHET TILL UTVECKLING HOS ÄLDRE I ÄLDREOMSORG.
Bok - konstruktioner om äldre och åldrande ---> OLD AGE: Constructions and deconstructions.



Egentligen skulle jag vilja fota de kära gamlingarna

men det är sekretess som råder, och får därför bli lite antika prylar efter ägarnas godkännande.
Här: Engelsk tekittel, fick jag höra. Stolt* var hon också.

Livsloppsperspektivet och narrativ metod

Liv i lopp. Livsloppet. Livet sett från ovan. Då och nu.

Vad hände då, på den tiden? Vad fick det mig att känna? Vilka personer mötte jag?
Hur såg jag på det då och hur ser jag på det idag?
Vad gör mitt bagage/min bakgrund för mig? Och vad händer när jag får berätta min historia för andra?

Teorin om livsloppsperspektivet används ofta i äldrepedagogers förhållningssätt och även som metod. Vi kan aldrig känna en människa någonsin, men vi kan veta lite mer genom hens förflutna för att utveckla en djupare relation som kan bidra till en mångfald av olika saker för den vi arbetar tillsammans med, och det kan även ge äldrepedagoger (och andra) kunskap/förståelse.


Narrativt
Teorin kan också användas narrativt, dvs. berättande. När vi berättar stärks vår identitet. Vi ser vårt jag formas i mötet med andra och blir konfirmerade, vi syns, och vi kan säga: "Det här gjorde jag då, det har format mig till den jag är idag". I berättandeform får livsloppet ett värde för den som äger historien och för människorna omkring.
Med tiden omvärderar vi också det som hände då, vilket innebär att dåformen alltid skiftar. Varje gång vi berättar förnyas dessutom historien, minnen blir mer vaga eller mer starka, kan utvecklas. Berättelsen är levande, och så blir berättaren. (Mer om narrativa metoder i denna bok)

Livsloppet kan ses på fyra olika sätt.
Det första är kopplat till vår bandoms utveckling, och ger sken av hur vi blivit senare i livet. Här finns flera teorier sammanslagna, bland annat anknytningsteorin (Bowlby), och även teorier av Freud, Eriksson Homburger och Roberto Assagioli (Psykosyntesen).
Ett andra sätt är att se på de händelser som påverkat oss och vilken inverkan de haft. Det ger oss förståelse för människan, och vi kan också figurera om händelserna haft rätt timing. Skeden kan vara när barnen flyttar hemifrån, giftermål, pensionering, dödsbesked och annat. När saker inträffar påverkar oss.
Det tredje är att man kan få en ökad förståelse för förhållanden i ålderdomen om man ser hela livet som en utvecklingsprocess där ålderdomen är sista stadiet.
Och det fjärde innefattar en ökad förståelse om man ser på människans liv som helhet. Detta bidrar till att ålderdomens skepnad är formad av de tidigare livssturkturerna man haft. Tex. En människa slutar inte vara social vid en viss ålder, utan detta är ofta något som uppstått i tidigare del av livet, något som i min erfarenhet ofta tas för givet i äldreomsorgen. Därav är det viktigt att fånga upp individer innan de tenderar att isolera sig och uttrycka känsla av ensamhet. För isolering och ensamhet ger psykiska och fysiska följder, Äldrepedagoger skolas i hur man kan hitta dessa själar och stötta dem, alternativt lotsa dem vidare för individuell utveckling, på bekostnad av den äldres egen autonomi!
Vissa säger: "Man kan inte lära en gammal hund att sitta"- detta är en myt, som hämmar utveckling för de som tror att bara för att man nått ett visst åldersstreck så kan man inte utvecklas.

Mer om livslopp kan du till exempel läsa i Åldrandets socialpsykologi (Tornstam, 2010).

________________________


I remember. Do you?



ÄLDREPEDAGOG-tjänst !!!

Äldrepedagog

Företag BOUKEFS PRIVATSKOLA AB

Vi söker dig som vill arbeta med det sociala innehållet för äldre.


Det krävs att du har kunskap och praktisk förmåga för pedagogiskt arbete med äldre samt har kompetens att arbeta utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt där de äldres egna initiativ och resurser tas till vara. Därför ser vi gärna att du har äldrepedagogexamen eller annan likvärdig utbildning.


Du behöver ha god samarbetsförmåga, vara engagerad, ha en positiv grundsyn och ett starkt engagemang för människor.


Erfarenhet av arbete kring personer med demenssjukdom är meriterande samt innehav av B-körkort.


Dagverksamhet utgörs av organiserad sysselsättning, omfattningen är beroende av den enskildes förmåga, behov och intressen. Vi tolkar begreppet sysselssättning i ett vidare perspektiv där vi i vårt tankesätt ska förmedla den stimulans som den äldre uppskattar och som i sin tur ger ett värdigt och stimulerande liv.


The Caretakers - Lost someone


Fantastisk röst.

The end of the world - Mike Wallace and the Caretakers


Lätt den bästa covern.

Om

Min profilbild

Jessica Lindqvist

Studerar Äldrepedagogprogrammet på Malmö högskola, 3 år, (120-180 hp), som ger kandidatexamen i socialt arbete. Jag har tidigare studerat kurserna: Psykisk ohälsa 8 hp, Funktionshinder och kulturliv 15 hp, Att bli lärare 30 hp (Malmö högskola). Så jag är inne och spinner på området där man jobbar nära männsikor. Det känns givande. Intresserar mig mest för: Diskriminering, äldre och sexualitet, psykisk ohälsa, feminism - jämställdhetsfrågor. Människor är oändliga och har oerhörda förmågor att påverka sina liv och det rådande samhället, oavsett ålder, kön, etnicitet - men faktorerna ger mycket orättvisa utgångslägen. Synpunkter/frågor/tankar - min mail: jeliyah_lindqvist@msn.com Sångerska, statist, inspiratör i all kreativitet och blivande Äldrepedagog. Visionär - varför inte? http://www.youtube.com/watch?v=w0ygnTaffZk http://se.myspace.com/jessicalindqvist

RSS 2.0